Blå hallen.

Blå hallen rustar för en blå sommar – vi hälsar på!

En hundraårig rivningshotad lagerbyggnad i Höganäs som antikhandlaren Martin Enget förvandlat till en plats för utställningar. Tillsammans med Xi Wallén Keller har han skapat en destination som trots pandemin drog 50 000 besökare i fjol. I år laddar de för inredningsfest.

Annons

KSka vi tro Xi Wallén Keller och Martin Enget blir det en molnfri sommar i år. Blå sommar är nämligen samlingsnamnet på de fem helger med antikviteter, formgivning, hantverk, mode, inredning, konst och möten på scen som de arrangerar i Blå hallen i Höganäs i juli och augusti.

Martin Enget & Xi Wallén Keller

Bor: i Höganäs.

GÖR: Driver Blå hallen tillsammans

Aktuella med: En blå sommar 2022, sommarprogrammet i Blå hallen.

Blå hallen liknar inget annat. En drygt hundraårig rivningshotad lagerbyggnad i nordvästra Skåne som antikhandlaren, inredaren, visionären Martin Enget – Sveriges Axel Vervoordt – förvandlat till en plats för utställningar med en atmosfär som faktiskt har en rent andlig, för att inte säga förförisk effekt på folk.

Martin Enget och Xi Wallén Keller.
Martin Enget och Xi Wallén Keller i rummet på andra våningen som fått namnet Spegel-salen från de infällda speglarna. Originallampor från 1919. Staty av John Lundqvist som var lärling till Carl Milles, signerad Paris 1923.  

Love is the drug, sjöng redan Roxy music. Och för Martin Enget är Blå hallen en kärlekshistoria. Eller två. Eller egentligen en av ständiga förälskelser.

Annons

Han blev betagen i byggnaden redan första gången han klev in i den för nära 30 år sedan.»Jag kände att jag en dag bara måste ha den, ta hand om den«, berättar han. »Då satt det skivor överallt som täckte för, men potentialen var fantastisk. Jag kände att jag ville ta fram allt det fina.«

Stor vind.
Vinden med nakna bjälkar, trägolv och ett ljus som är snudd på sakralt.  

Martin Enget är en känslomänniska, alltid öppen för blixtnedslag, att drabbas av skönheten i det säregna och gärna lite galna hos såväl antika föremål och byggnader som människor, möjligheter, platser och idéer.

Annons

Det har han byggt en karriär på.

Blå hallen.
Blå hallen byggdes 1919 som Höganäsbolagets centrallager. Arkitekturen tog hänsyn till att tåg skulle kunna köras genom byggnaden för att lasta och lossa gods. Rälsen finns fortfarande kvar.  

Förmodligen började allt med de oräkneliga loppisar som hans mamma och moster släpade med honom till när han var liten, och det blev inte bättre av att han växte upp i Domsten, kustsamhället norr om Helsingborg som även hyste »influencers« som Stig Lindberg och Bengt Orup. Till råga på allt jobbade familjens granne i den berömda formgivaren och konstnären Bjørn Wiinblads verkstad, i hans legendariska villa Det blå hus i Lyngby utanför Köpenhamn.

Annons

Det kunde bara sluta på ett sätt. Martin Enget öppnade sin första antikaffär, i Helsingborg, när han var 18 år.

Kranium och horn från en älg samt en staty.
Helt vitt älghorn och kranium funnet i naturen. Gipsstaty av okänd konstnär.  

Då var branschen fortfarande högst traditionell. Vissa mässor ville inte ens ha honom som utställare i början. Ett öga för det egenartade och en aptit för det rebelliska sågs inte enbart som positivt.

Antikviteter (och antikhandlare för den delen) förväntades vara av ett visst snitt. Men Martin och hans dåvarande fru Sylvia Enget (som nu driver Auktionsverket Engelholm) gjorde Europa med skåpbil – ut på vägarna, mot kontinenten, mot livet! – på inköpsresor och utställningar och byggde upp ett internationellt nätverk av kunder och kolleger som älskade både deras energi och föremålen de hittade.

Annons
Svensk dagbädd från 1830-talet.
Svensk dagbädd från 1830-talet som stått i herrgården Stora hus i Blekinge.  

De kallade sin rörelse Esteten. Ett välfunnet namn. En estet är en person som betonar vetenskapen om det sköna och om konsten – och inte minst upplevelsen av det.

Det är naturligtvis att göra det enkelt för sig att kalla Martin Enget för Sveriges Axel Vervoordt. Men kanske Vervoordts aningen stökigare lillebror?

Pelarsalen i Blå Hallen.
Brutalistisk skönhet i pampiga Pelarsalen.  

Enget delar många preferenser med den belgiske superesteten som har kallats »maestro of minimalism« och är en varm anhängare av den japanska harmoniläran wabi-sabi.

Annons

Båda har en förkärlek för naturmaterial och naturens färgskala, och vilsamt avskalade miljöer där ett fåtal noggrant valda föremål gör desto starkare intryck. Det förenklade blir förstärkande. Möblernas förhållande till skalan på rummet är viktigt. Vervoordts arbete handlar om »silence and strength« har han förklarat, om tystnad och styrka, stillsamhet och kraft.

Samling Gipsfigurer och en nidbild på Gustav Vasa.
En samling gipsfigurer av svenska konstnärer. I bakgrunden en nidbild på Gustav Vasa.  

Martin Enget lägger till »Det måste vibrera!« Han måste bli förförd. »Som handlare har jag bara en regel: jag måste känna något. Föremålen måste göra något med mig. Bara det börjar bubbla eller vibrera i mig så skiter jag i om det är 70-tal eller 1700-tal. Och det behöver verkligen inte vara en perfekt proveniens eller något känt namn som ligger bakom det, det kan tvärtom vara mer spännande om man inte vet allt.«

Annons

Underskatta aldrig mystiken således. Ett föremål får gärna berätta en historia – bara det har något att säga! Utstrålning.

Trebenta furustolar i fornnordisk stil, 1920-1930-tal.
Trebenta furustolar i fornnordisk stil, 1920–1930-tal. Nedan: Stolpsalen har en annan, mer dämpad akustik än de andra rummen tack vare träet.  

Bra vibbar. Finns det så kan föremålet i sig vara relativt enkelt, till och med primitivt och ofullkomligt. För en del betraktare kan det vara en snudd på provocerande slutsats, för andra är det en ögonöppnare som väcker nyfikenhet.

»Jag ser mig inte som en normal människa«, säger Martin Enget. »Jag har alltid känt mig som en outsider. Jag kan inte sätta ord på det. Men jag har aldrig gjort en budget, jag bara kör på, det får bära eller brista. Det är helt känslostyrt.«

Annons
Ursprungligt höganäs golv och kontorsstol från 1800-tal.
Ursprungligt Höganäsgolv med vacker patina. Kontorsstol, 1800-tal.  

Köpet av Blå Hallen gick igenom

Blå hallens huvudbyggnad är en 2 000 kvadratmeter och fem våningar stor solitär av tegel mitt i Höganäs. Den byggdes 1919 som Höganäsbolagets centrallager efter ritningar av arkitekten Martin Cronsiö. Den bärande konstruktionen av gjuten betong var först i sitt slag i Sverige och rummen upplevs i dag som brutalistiskt vackra pelarsalar.

Tidlösa rymder med ett stundom saligt ljus som silas genom fönster med gammalt glas och sprids över golv av patinerat bränt tegel. På 1940-talet adderades två långa, låga huskroppar för finkeramisk tillverkning (främst propphuvar av porslin).

Annons
Objekt i ett hörn.
»Det behöver inte vara en perfekt proveniens eller något känt namn som ligger bakom allt.«  

Där bär mjukt välvda limträbalkar upp taket stående på rad som revben i en valbuk. 3 000 kvadratmeter industriell elegans.

När Martin Enget tillsammans med antikprofilen Joakim Bengtsson och Sylvia Enget köpte byggnaden av kommunen 2016 fanns uppfinnaren Torsten Lodberg och möbelrestaureraren och tidigare sjökaptenen Jan Forsberg i lokalerna, precis som för nära 30 år sedan. Ett par loppisar dessutom, och den finkeramiska delen var boulebana.

Målning av Kristina Eriksson.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gjorde Höganäsbolaget stora oglaserade föremål för parker och trädgårdar som inget annat – för att det kunde. Produktionen gick hela tiden med förlust men byggde varumärket. Målning av Kristina Eriksson.  

Restaurerare Forsberg avyttrade sin verksamhet i ett slag med en auktion. Uppfinnare Lodberg närmade sig uppgiften på ett annat sätt. Han flyttade ut med hjälp av en Volvo kombi och en släpkärra. Det tog tre månader. Därefter kunde renoveringen börja.

Annons

Tajmingen var egentligen usel. Strax innan möjligheten dök upp från ingenstans att förvärva Blå hallen hade Martin Enget köpt gården Fasanskogen i Nyhamnsläge där han bor nu, en före detta plantskola med möjligheter till magi men även två hektar övervuxen mark och hus i eftersatt skick.

Hiss från 1919.
Hissen från 1919 transporterade gods mellan fyra våningar. Den används fortfarande till att flytta tunga föremål. Den smidda spaljén är från 1940-talet. Svensk senbarockstol, cirka 1770.  

»Jag kunde antingen stoppa det eller gunga med«, säger han. »Jag bestämde mig för att gunga med. Det var ju spännande också, men helt overkligt.«

Han renoverade på heltid i flera år med hjälp av bland andra arkitekten Jan Engvall i både Fasanskogen och Blå hallen.

Annons

I Blå hallen handlade det om att ta fram det ursprungliga.

En plastvilstol och en 1800-talsschäslong.
Gränslös attraktion. Så länge den har den där rätta auran kan en massproducerad plastvilstol väcka samma känslor som en 1800-talsschäslong.  

»För mig handlade det bara om byggnaden till en början, att rädda den«, berättar Martin Enget. »Vad vi skulle ha den till fick vi komma på senare.«

En strålande solig sommarhelg 2019 var det premiär för det som skulle komma sedan – utställningen Det goda livet med inredning, design, antikviteter, konst, trädgård, mat och dryck. Den blev en succé, på många plan. Mitt i det livsbejakande myllret möttes Xi och Martin första gången. I dag driver de Blå hallen och lever tillsammans. Xi har driv, driver på framåt.

Annons
Sammelsurium av säregna antikviteter.
Ett ständigt sammelsurium av säregna antikviteter. Martin Enget har sina egna möbler och föremål i Blå hallen och använder dem för att skapa ett unikt uttryck i de olika utställningarna.  

Pandemin har begränsat och plågat, orsakat ångest och sömnlösa nätter. Blå hallen drivs med kärlek men utan bidrag. Men nu står vi äntligen inför en molnfri sommar igen.

»Vi pratar om Blå hallen som ett kulturellt nav för kreativa möten«, säger Xi Wallén Keller. »Det är en miljö som drar folk och som gör sig bra med mycket folk. Den var en gång en sorts nav som gav många arbete och den känns fortfarande som en naturlig mötesplats.«

Trots pandemins prövningar kom 50 000 besökare i fjol. Vad exakt är det som drar? Ett spännande utbud naturligtvis, men säkert också sammelsuriet som uppstår i mötena mellan människor och kontraster: lokalernas osminkade råhet och vernissagekvittrigt vimmel, klackar och slitet tegel, hipsteröl och hundraåriga skulpturer, bikers och loafers, spellistor och industrihistoria, kultur och kommers.

Annons
1940-talsspeglar.
En detaljbild med 1940-talsspeglar.  

»Jag tror det märks att Blå hallen är motsatsen till ett uttänkt koncept«, säger Xi Wallén Keller. »Den drivs av kreativitet, konstnärskap och känsla. Balansen mellan hög nivå och låga trösklar är viktig. Blå hallen ska vara tillgänglig för alla. Den som närmar sig ska mötas av en osnobbig och inkluderande attityd.«

Eftersom ett av Kullabygdens särdrag är koncentrationen av kreativa människor och entreprenörer strömmar idéerna in om motorfester och kommundagar, trädgårdstema, jakt och fritid, garnmässa, kattmässa, burfågelmässa, kombinerad katt- och burfågelmässa … nej, inte den sista kanske, men resten är konkreta bubblare eller redan genomförda.

Annons

»Eftersom det är upp till bara Martin och mig kan vi ta både snabba och udda beslut«, säger Xi. »Vi kan vara spontana och välja det vi känner för själva. Det är en stor fördel. Vi vill ju samla sådant som besökarna inte hittar någon annanstans.«

Stort rum i Blå Hallen.
Plats på scen. Under fem helger i sommar sker en rad samtal och uppträdanden i Blå hallen då konst, design, antikt, keramik, mode och inredning är teman. Den murade rampen och öppningarna i väggen är exempel på Martin Engets samarbete med arkitekten Jan Engvall. Martin köpte Rubenskopian på väggen för baksidans skull. Fåtöljerna har »Svenskt tenn-vibbar«.  

Martin och Xi tänker som kuratorer. Alla Martins möbler och föremål finns i Blå hallen och används i utställningarna. Utställarna handplockas för rätt kemi och tas emot som kungligheter med dry martini och middag.

Annons

Restaurangen med bar är hjärtat mitt i lokalen. När Martin Enget hämtar hem erfarenheterna från en yrkesbana i det goda livets, skönhetens och de skruvade antikviteternas tjänst är upplevelsen av arrangemangen lika viktig som innehållet. Ord som »tillåtande«, »gränslöst« och »lustfyllt« återkommer. Om han ser sig mer som konstnär än mässgeneral känns det inte krystat att betrakta utställningarna som happenings där allt och alla deltar.

Utställningssalen.
Ett av de två långsmala skeppen med limträbalkar där huvuddelen av utställningarna hålls, vars historia rymmer både finkeramisk tillverkning och boulespel. Borden avslöjar Martins fäbless för långa svenska gästabudsbord.  

Till sommarens höjdpunkter hör ett möte med den världsledande handlaren Paul Jackson på Den stora konst- och antikfesten då det också går att ta hjälp av en »personal shopper« om man inte kan närvara själv, samt Stockholms auktionsverks stora årliga keramikauktion. Den blå sommaren avslutas sedan med moderatorn Ewa Fröling under temat »Extravagans« med den kärnfulla beskrivningen »inga regler«.

Vi har att göra med fem helger av havsnära hedonism. Hela hallen vibrerar. Sedan blir det oktoberfest.

SOMMAREN 2022 I BLÅ HALLEN

7/7–10/7 Den stora konst- och antikfesten. Antikviteter, konst, fest, livet!

15/7–17/7 Inredningsfesten

22/7–24/7 Trendspaning

29/7–31/7 Keramikfest. Keramikkalas i gamla finkeramiska fabriken.

5/8–7/8 Extravagans

Med den utomordentligt extravaganta Ewa Fröling och gäster.

Sista helgen i september avrundas säsongen med en hejdundrande oktoberfest.

Få de senaste trenderna och nyheterna inom inredning i vårt nyhetsbrev – helt gratis!

För mer information om hur vi behandlar din data se Aller Medias integritetspolicy.

Bekräfta din mejl

Vi har skickat ett mejl till din e-postadress.

Öppna mejlet och bekräfta din e-postadress så får du nyhetsbrevet inom kort.

Annons