Kika in i Josef Frank-ritade funkisvillan i Falsterbo
Funkisvillan i Falsterbo ritades 1936 av Josef Frank och ligger som en skir hägring när man kommer gående från havet. Vi fick komma in.
Villa Wehtje är en sommardröm, ett hus för underbart liv, fester och människor som träffas vid öppna dörrar mot havet. Funkisvillan i Falsterbo ritades 1936 av Josef Frank och har sedan dess brukats i privat stillhet. Först på senare år har dess rykte börjat spridas, även utomlands. Då och då kommer nyfikna arkitekturstudenter smygande, på jakt efter en svunnen tids bostadsradikalism. På ett stenkasts avstånd
bland nyfunkislådor, tegelpalats och herrgårdspastischer ligger ett gäng funktionalistiska pärlor som byggdes härute mellan krigen.
Josef Frank ritade fem av dem. Villans namn kommer från storfinansfamiljen Wehtje som grundade Skånska cement, ägde Ifö-verken och även »kronjuvelen«, Rörstrands porslinsfabrik. Miami, Bel-Air, Italiens riviera, vem vet vad familjen Wehtje tänkte sig när de beställde sin jättevilla, men Josef Frank ritade ingen vräkig Hollywood-kartong, utan smekte in huset på tomten i en organisk U-form kring två tallar. Umgängesrum mot havet, en rad sovrum mittemot. Lättbetongfasaderna putsades rosa.
– Frank ville att huset skulle likna en hägring när man kom gående från havet, berättar Carl Hedberg som växte upp i det i dag sovande huset.
Huset är placerat och byggt som en rad stigande förväntningar från gatan till vardagsrummen. Frank ville att rörelsen i ett hus skulle kännas som att vandra genom en stad med olika stämningar, kvarter, ljusfall och utblickar. Från trädgården slår entréns smala passage ut i hallens fanfar av schackrutigt golv och ett väldigt fönsteröga. Innanför öppnar sig matsal och sällskapsrum med väldig takhöjd, ritade som ur en filmisk vision om bekymmerslösa somrar.
Bibliotek, eldstäder, terrasser med räcken som på en atlantångare är arrangerade som stationer, redo för stiliga cocktails och kafferep i skuggan. – Tanken var att du skulle vara nära naturen var du än befinner dig i huset. Du kan se rakt igenom det.
Josef Frank tänkte både på siktlinjer och bekväma soffor. Familjen Wehtje sålde villan efter bara tio år eftersom frun i huset aldrig trivdes där. En ny familj steg in, Hedbergs, känd från försäljning av Ford-bilar sedan 1920-talet. Huset blev ett barndomsparadis för fem bröder som varje vår flyttade med sina föräldrar från Malmö för att bo ett halvår på »Nordens riviera«, som Falsterbo då kallades. Fotboll i trädgården, bad och jazzdiggande på strandhotellet.
– Vår nuvarande kung bodde som liten hos en granne tvärs över gatan och brukade springa in hit och äta bullar. Vi såg honom som en lekkamrat, men vår hemhjälp Inez tyckte det var mycket märkvärdigt att hon bakade kanelsnäckor till kronprinsen, berättar Carl.
Pojkarna åkte kana på trappans ledstång och på jularna restes jättelika julgranar mitt i huset. Nu är villan till salu.
–Vi har velat hit och dit. Min äldre bror bor i Amerika. Nu har alla kommit överens om att det är dags att släppa Villa Wehtje, säger Carl.
Josef Frank är i dag känd som mönster- och möbelskapare för Svenskt tenn, en blomstrande, ombonad stil, vackert, vänligt och traditionellt. Inte många vet att han på 20-talet var en av Europas ledande funktionalister. Han utbildade sig till arkitekt i Wien i början av 1900-talet.
Redan 1914 ritade han lådformade villor, femton år innan funktionalismen ens syntes i Sverige. Efter första världskriget engagerade sig Frank i socialt byggande för arbetarfamiljer och flyktingar och kom att rita ett tjugotal anläggningar, men bara några utfördes. Han var professor i sex år. Via sin succéartade firma Haus und Garten producerades inredning, tygmönster och eklektiska möbler som skulle värma upp tidens nya hem.
Viktigast för Frank var hemtrevlighet och friheten att inreda som man vill. De moderna hemmen måste inredas personligt, gärna gammaldags, så skulle historien leva vidare i det nya. När Frank vid sidan av samtidens stora arkitekter bjöds in till 20-talets viktigaste bostadsutställning i Stuttgart 1927, fyllde han sin egenritade bostadsmaskin med stoppade möbler, kuddar, blomstrande gardiner, en trivsamhet som fick provocerade kritiker att muttra om »Franks bordell« och »kvinnlig« inredning. Uppror mot stålrören!
»Det är patetiskt att allt ska vara lika«, skrev han och ritade 1932 det mäktiga Wienhuset Villa Beer som räknas som Franks mästerverk.
Den växande nazismen i Europa fick Frank, som tillhörde en judisk familj, att 48 år gammal emigrera till Sverige 1933. Snabbt fick han arbete hos Estrid Ericson på Svenskt tenn där »professor Frank« kunde excellera i sin exklusivt bohemiska estetik.
Baksidan av framgången blev att hans arkitektgärning upphörde. Villa Wehtje kom att bli Josef Franks sista hus. Här är en av gåtorna i hans liv: Varför fick Frank inte rita fler hus? Var det hans intima koppling till Svenskt tenn som omyndigförklarade honom i den svenska arkitektkåren? Sågs Frank som lite töntig med sina blommande, vräkiga soffor? Var det för att han var judisk invandrare i det tyskvänliga Sverige?
– Vi spekulerar inte i varför det blev så, vi bara konstaterar det. Vi har frågat de främsta Frank-experterna, men ingen har något klart svar, säger intendenten Frida Melin på ArkDes, som 10 mars öppnar Josef Frank – Against design, den hittills mest omfattande Frank-utställningen som gjorts i Sverige.
Speciellt lyfts hans arkitektgärning fram med unikt och tidigare inte visat material. Utställningen bygger på förra årets Frank-utställning i Wien, men på ArkDes får den en tydligare, lättare pedagogik och ny scenografi av Camilla Ed.
Det var bara i Falsterbo Josef Frank fick rita svenska hus, då till sin frus släkt och bekanta. Antagligen fick han uppdragen över kaffekopparna. Lokaltidningarna skrev om de hypermoderna »sockerlådorna«. Det första huset, Villa Claësson, byggdes 1927 till fruns syster, som ett strandat tegelskepp med relingar och stora fönster. En enklare trävilla, Villa Carlsten, kom samma år. Den köptes nyligen av Beijerstiftelsen, som äger Svenskt tenn, och ska rustas och bevaras.
Villa Låftman och Villa Seth från 1934–35 var näpna strandkåkar, modernt, men inte storslaget. Villa Wehtje kom sist, i egenartad, oregelbunden funkis. Andra världskriget blev ett avbräck i Franks svenska yrkesliv. Efter fyra år i New York blev hans återkomst till Svenskt tenn en succé i flödande mönster och inredningar, men den arkitektoniska djupfrysningen fanns kvar.
Falsterbovillorna låg älskade, men okända, i blåsten och den växande strandskogen.
– Man tänker ofta att toppen på Franks karriär var Svenskt tenn, men det fanns hela tiden en sorg hos honom att han inte kunde fortsätta att rita hus, säger Lena Landerberg som är producent för utställningen.
Frank deltog i arkitekturtävlingar, bland annat om Kungsträdgården 1952, men hans idéer möttes med tystnad. Han tyckte om skyskrapor, men inte ens när han placerade ett blåglänsande höghus vid Gustav Adolfs torg tog det skruv. Bland Konstfacks unga sågs Frank mest som ett högborgerligt och obetydligt fenomen, märkligt med tanke på hans gedigna bakgrund inom socialt byggande som borde ha passat perfekt i det svenska välfärdsbygget.
Kanske höll han inte rådande arkitekturkod helt enkelt, utan drömde om en ny sorts ledigare arkitektur, »slarvig« i ordets goda bemärkelse.
– Frank var tillåtande och odogmatisk under hela sitt liv. Även fast han var en funktionalistisk pionjär, var han kritisk mot modernismens regler, säger Lena Landerberg.
Han bildsatte sina arkitektoniska visioner i ett manifest av »fantasihus«, som sändes i en rad av brev till hans frus syster, Dagmar Grill, en av få som uppmuntrade hans arkitektoniska idéer. Skisser, akvareller och ritningar till dessa lekfulla, amerikanskt doftande byggnader där Frank samplade idéer från alla sina hus genom åren, visas också på ArkDes-utställningen. Josef Frank avled 1967, just när Miljonprogrammet rullades ut över Sverige. Hans död liknar en sista protest från individualismens fridsamme riddare. I Villa Wehtje drar Carl Hedberg för gardinerna igen. Ett hus mellan ägare är lika vemodigt som förväntansfullt. Väggarna viskar, tiden väntar.
Josef Frank (1885–1967)
En av Österrikes ledande arkitekter och inredare 1914–1933, då han emigrerade till Sverige. Ritade fem hus i Falsterbo.
Formgivare av textil, möbler och inredning för Svenskt tenn till sin död.
Aktuell med: Josef Frank – Against design på ArkDes, 10 mars–27 augusti 2017. Den hittills mest heltäckande svenska utställningen om Josef Frank. Särskilt hans betydelse som arkitekt lyfts fram med spännande material från ArkDes arkiv. Franks mönstervärld och möbeldesign visas, men spetsade med tidigare osedda objekt. Against design är en försvenskad version av den utställning som gjorde stor lycka i Wien i höstas.
Curatorer: Hermann Czech och Sebastian Hackenschmidt. Producent: Lena Landerberg. Ny scenografi av Camilla Ed.
Text: Petter Eklund
Foto: Andy Liffner
Styling: Thomas Lingsell
Läs också:
Exklusiva bilder från ikonen Alvar Aaltos hem i Helsingfors
Kika in i arkitektparets moderna drömvilla i Dalarna
Kika in i stjärnarkitektens funkislya på Kungsholmen
Få de senaste trenderna och nyheterna inom inredning i vårt nyhetsbrev – helt gratis!
Bekräfta din mejl
Vi har skickat ett mejl till din e-postadress.
Öppna mejlet och bekräfta din e-postadress så får du nyhetsbrevet inom kort.
Få mer av Residence – klicka på ”Gilla” nedan för att följa oss på Facebook