Residence Stora Formpris 2026: Årets Möbel – Spegeln Piscoco av Sloydlab
Matilda Hunyadi fyller varumärket Sloydlab med fiskryggar, böljande vågor och barndomens fantasivärldar. Hon är något så ovanligt som en industriformgivare som vurmar för ornamentiken – tillsammans med bildhuggaren Karl Sjögren utforskar hon ny mark för samtida möbeldesign.
Det är något levande, böljande och berättande på gång i det svenska formlandskapet. Matilda Hunyadis spegel Piscoco, snidad av bildhuggaren Karl Sjögren, låter ett stim fiskryggar skymta till bland vågor och växter i en träkrans kring spegelytan. »Ornamentik är ett oändligt område att utforska. Jag är också kittlad av figurativ form, det är på något vis förbjudet«, säger Matilda, industriformgivare med sin förtjusning i det tidlösa mänskliga drivet att dekorera och fylla tomrummen genom historien. Hennes uttryck får erkännanden överallt: pristagare i Ung Svensk Form 2022 och ett Ikea-stipendium som ledde till kollektionen Ommjänge (tillsammans med Maria Winka).
Med varumärket Sloydlab lanserar Matilda sitt nyfikna formspråk. Möbelfamiljen Bacatus med folkloristiskt svarvade ben, lamporna Allium, inspirerad av svepaskar och glaskollektionen Sirenarium med drömlika färger och barockprunkande påklipp, handblåsta av Bevan Taka på Glasets Hus i Limmared. »Jag vill visa att jag har en vision som går bortom smart design. Det har med fantasier och drömmar att göra.«
Juryns motivering
»Med spegeln Piscoco låter Matilda Hunyadi ornamentiken återuppstå som ett levande språk – i mötet mellan Karl Sjögrens bildhuggeri och hennes samtidaformgivning skapas nostalgiska minnen och ny förundran.«
Inspirerad av barndomens formspråk
Matildas formspråk bottnar i barndomens Uddevalla. »Jag rörde mig i en fantasivärld av sagoböcker, Narnia och fantasy. Som tonåring golvades jag av Sagan om Ringen-filmerna.« På somrarna upplevde hon havets rörelser och ombytlighet i Lysekil, snorklade och lade ut nät. »Havet är både extrovert och introvert. Det finns dramatik och tystnad och ett formspråk som är utomjordiskt och lite otäckt.«
Hennes formideal kolliderade en smula med den modernistiska designvärlden när hon började sin utbildning. »Jag går igång på lust, passion och att sväva ut och det fick inte riktigt plats. Att vara svulstig var syndigt.« På Konstfack ägnade hon sin Master åt att återfinna sin kärlek till ornamentik. Karl Sjögren, en av landets skickligaste bildhuggare, hittade hon via Tibro Hantverksakademi. Tillsammans började de prata, skissa och bildhugga. Matilda ritar med blyerts och Karl snidar med supervassa knivar. »Mina skuggningar är hans information.«
Nu utforskar de bildhuggeriets möjligheter i stuckaturer. Matilda berättar hemlighetsfullt om en »dekonstruerad skaldjursplatå med surrealistiska inslag«. Havet brusar mystiskt i skissen. »Det behövs nya slags ornament. Sedan hoppas vi på en möbel.«
