Residence stora formpris Årets arkitekt: Erik Törnkvist
Juryns motivering: »För samspelet mellan byggnad och omgivning, omsorgen om detaljer och det långa tidsperspektivet.«
Vad är det hos vissa miljöer som gör att man vill stanna upp och uppleva dem ett ögonblick? I Etat Arkitekters projekt finns en kvalitet som förnims men inte låter sig fångas så lätt i ord. Det handlar om materialval och proportioner, samspel mellan husvolymer och omgivning, omsorg om detaljer. Tillsammans bildar de en helhet som inbjuder till närvaro.
Japansk kultur inspirerar
»Mycket av min inspiration kommer från den japanska kulturen, liksom från historiska byggnader och äldre byggnadstradition. I den japanska kulturen ryms ofta en estetisk omsorg som tilltalar mig, medan det historiska byggnadsarvet vittnar om att arkitektur kan uttrycka en särart och åldras med skönhet«, säger Erik Törnkvist som startade kontoret 2008.
Två av Etats mest uppmärksammade projekt, ett fritidshus vid en äng på Gotland och ett hus i platsgjuten betong uppfört på en kuperad tomt i norra Stockholm, bygger båda på arkitekturens samspel med omgivningen.
»De naturgivna förutsättningarna är ofta väldigt styrande i mina projekt, som vad utblickar riktas mot, hur ljusförhållandena på platsen ser ut, topografi, träd. Den typ av hårdhänt exploatering som ofta görs även för mindre byggprojekt känner jag mig mycket främmande inför. Det är de karaktärsfulla situationerna som är intressanta«, säger han.
För villan i norra Stockholm styrde placeringen intill en bergssida både gestaltningen och konstruktionssättet.
Villa i norra Stockholm
»I det här fallet krävdes ett material som klarade fuktpåslaget och vattenavrinningen från berget, då huset bokstavligen smälter samman med den exponerade bergssidan. Lösningen blev därför platsgjuten betong, ett material som även ger huset en snarast naturliknande karaktär. Gränsen mellan granit och betong kommer att suddas ut med tiden allteftersom fasaden patinerar.«
Erik Törnkvist utbildade sig till arkitekt vid KTH efter en examen i historia vid Uppsala universitet och han har även en utbildning som restaureringsarkitekt från Kungliga Konsthögskolan. Han står fortfarande kvar med ena foten i akademin, med skrivande och forskningsprojekt.
»Min praktik är ganska knuten till texter och idéer som jag är intresserad av. Det är ju det som är fint med arkitekturprofessionen – att den kan inrymma både teori och praktik. För mig är det intressant att kombinera akademiska frågeställningar med det jag ritar. Just nu är jag intresserad av begreppet patina, både ur ett idéhistoriskt perspektiv och hur man kan skapa byggnader som verkligen åldras på ett vackert sätt.«
Under 2022 har kontoret bland annat byggstart för ett projekt uppfört med en återbrukad, hundra år gammal timmerstomme och där lerbyggnadsteknik används i delar av projektet.