I den portugisiska ruinbyn har livet ett helt annat tempo

0:59

Efter reklamen: Niklas Runesson: "Vill inte vara en del av trender"

(0:59)

För de flesta av oss har drömmen om ett annat liv varit en spännande tanke under lata eftermiddagar på en uteservering någonstans långt borta, där vi sitter med ett välkylt glas i handen och betraktar hur solen långsamt dalar ner i havet. Men att göra slag i saken, på ort och ställe, är det färre som vågar. »Det var det absolut knäppaste, dummaste, mest oekonomiska köp vi någonsin gjort«, minns Kristina Larsson med ett skratt och tittar med en ursäktande blick mot maken Anders Eriksson.

Det började med en tjejresa

Kristina, som befann sig i Algarve på en tjejresa, hade blivit helt betagen av områdets charmiga kakelhus och frodiga citronträd. En kväll, under en middag där vinet flödade generöst, delade hon entusiastiskt sin idé med vännerna: Varför inte köpa något tillsammans här?

Tanken kändes lika lockande som den var spontan. Sagt och gjort – redan nästa dag tog de kontakt med en mäklare som guidade dem genom regionen. Turen ledde till dem till Ribeira, en ruinby med vitputsade stenhus som en gång varit hem för tre familjer. »Kvar var bara en rynkig gubbe och en gumma med huckle och en tand. Och en massa åsnor. Men det var något genuint med platsen, långt bort från all flärd som jag var så trött på. ›Gud‹, tänkte jag för mig själv, ›det här är en upplevelse jag vill att våra barn ska ha.‹ Det var bokstavligen som att kliva 70 år tillbaka i tiden.«

Ett antal samtal till Sverige senare – bland annat ett till Anders – hade Kristinas fantastiska övertalningsförmåga gett utdelning. Kristina, två av hennes vänner och deras respektive köpte tillsammans en samling mindre, hopbyggda huskroppar. I all upphetsning missade man att kontrollera om el, vatten och avlopp faktiskt fungerade som utlovat.

Det var detaljer som i det ögonblicket fick stå tillbaka för drömmen som tog form framför dem. Kristina och Anders, som träffades för 35 år sedan på butiksgolvet på Ikea i Kungens Kurva där de båda arbetade, är båda självutnämnda »projektmänniskor«. Under årens lopp har de tillsammans köpt och renoverat boenden i både Stockholm, Småland och Skåne, där de nu tillbringar delar av året. Kristina, som ursprungligen var Anders chef, har ett förflutet inom både mode och design.

Hennes karriär tog fart på H&M innan hon fortsatte att leda stora projekt och utveckla sortiment på en global nivå på Ikea. Genom åren har hon för Ikea varit drivande i skapandet av en rad intressanta satsningar i Sverige och globalt, både i Stockholm, i Helsingborg och senare i Älmhult. Anders, å andra sidan, började sin bana som möbelsnickare utbildad vid Carl Malmstensskolan och har sedan dess bidragit med sitt hantverk till en rad prestigefyllda projekt och utställningar, däribland för Nordiska museet, Dunkers kulturhus, Fredriksdal trädgårdar och Sofiero, vid sidan om sitt arbete för Ikea.

Kristina och Anders

Ålder: 63 och 74 år.
Familj: Två gemensamma barn – ett tvillingpar – samt Anders två barn från ett tidigare äktenskap.
Aktuella med: Höghults, ett familjeägt varumärke med småskalig tillverkning av skärbrädor i skandinavisk design och i svenska träslag.

Arkitekten förenar Sydostasien och modern skånelänga

»Vi har verkligen älskat att arbeta för Ikea«, reflekterar Kristina. »Möjligheterna var oändliga, med en stark tro på människors potential oavsett varifrån de kom. Att få experimentera, att till och med få göra misstag, det var okej.«

Anders instämmer: »Det var svinigt mycket jobb, men jag trivdes. Och den där ständiga kostnadsmedvetenheten – alltid detta: ›Kan vi göra detta mer kostnadseffektivt?‹ Det här med att hitta nya vägar och göra något bra av lite, det pressar fram kreativitet. Och just det tänket, att alltid söka nya lösningar och göra det bästa med lite, det är den viktigaste lärdomen jag tar med mig.«

Filosofin som Anders beskriver är något som även genomsyrar parets egna hem, inte minst projektet i Portugal, som de numera äger helt själva.

»Det visade sig snart att det inte fanns något vatten, något avlopp, ingenting – allt var bara en kuliss. Men när vi väl fått ordning på det kunde vi börja förädla och fixa till utomhus«, berättar Kristina om de första utmaningarna de mötte.

»Vi hade ingen erfarenhet av denna typ av stenhus. Det är som om byggnaderna är från en annan tid, med få och små fönster, vilket gör det till ett enormt projekt att bara försöka sätta in ett nytt fönster utan att förstöra hela väggen. Och att höja dörrar eller skapa öppningar mellan rum och de olika huskropparna har varit en stor utmaning«, tillägger Anders, som tagit hjälp av hantverkare från trakten för att förvandla de befintliga strukturerna.

Ett lugnt och tyst liv

Efter sjutton års kontinuerligt arbete har deras ansträngningar resulterat i fem hopbyggda stenhuskroppar som tillsammans utgör ett större bostadshus med tre sovrum, två badrum, ett kök och vardagsrum, samt en separat studio med två rum och badrum. Den totala boytan uppgår till ungefär 150 kvadratmeter. Inredningen i deras hem är enkel men funktionell, en avspegling av deras filosofi att leva enklare. »Det har inte varit så mycket saker från början, men vi har gradvis fyllt på«, säger Kristina om deras hem som sakta vuxit fram. »Vi har begränsat oss till de här två Klippan-sofforna, Ivar-hyllan, ett bord och en lampa. Sedan finns det inte så mycket mer här. Det är lite det som blir charmen också.«

Omgivna av tysta ruiner lever Kristina och Anders ett liv som taget ur en dröm. »Vi har träffat folk i grannbyar som aldrig ens förstått att det bor någon här, så ödslig ser byn ut från vägen«, säger Kristina med viss stolthet i rösten.

Genom att avstå från pool på grund av regionens vattenbrist har de valt att i stället fokusera på det väsentliga, som att vattna sina apelsin- och olivträd – vilket står i kontrast till hur många turister lever. »Det visar respekt, vilket uppskattas här«, förklarar Kristina.

Kommunikationen med de lokala bönderna, trots språkbarriärer, vittnar om en ömsesidig uppskattning. De delar generöst med sig av sin skörd, och Kristina och Anders har blivit väl mottagna. »Ja, de tycker nog att vi är lite galna, men de har vant sig vid oss«, säger Anders.

Deras liv i Portugal är djupt rotat i det dagliga utomhuslivet, från frukostar i soluppgången till middagar och vinho verde i glaset i skymningen. »Våra dagar här börjar alltid med frukost på någon av våra uteplatser, med soluppgången över bergen«, berättar Kristina.

Inredaren Marie-Louise Sjögrens romantiska rum

Anders, som gärna tar på sig rollen som kock, njuter av att experimentera med det portugisiska köket, från hela bläckfiskar och kanin till hemgjorda kroketter. »Ja, det är verkligen ett intresse för mig«, bekräftar han.

Kristina reflekterar vidare kring vardagslivet på deras olika platser i världen: »Varje plats har sin egen charm, absolut. Det är tre helt olika liv. I Småland är det skogarna och sjöarna, och förmågan att ha stora fester med plats för alla våra vänner. Helsingborg ger oss stadslivet, de sociala tillställningarna och närheten till Köpenhamn är ett stort plus. Men när det gäller Portugal, ja, det är något helt annat. Här har vi solen, värmen, den fantastiska maten, de otroliga stränderna och de fina bergspromenaderna. Det är här som vi verkligen slappnar av.«

Kristina och Anders 8 Ikea-­favoriter

• Klippan och Ivar: »Klippan-soffan och Ivar-förvaringssystemet är förstås favoriter – lätta att förändra och uppdatera. De är både praktiska och funktionella.«
• Mastholmen: »Mastholmen, en rottingfåtölj, är lättplacerad, lätt, funktionell och vacker. Den har en särskild plats i vårt hem för sin elegans och komfort.«
• Norraryd, Emil och Olle: »Vi har en kärlek till pinnstolar och Ikeas Norraryd, Emil och Olle är toppen. Perfekta i sin enkelhet och komfort, de är tidlösa favoriter i vårt kök.«
• PS: »PS-kollektionen från ›förr‹ bjuder på klassiska, funktionella produkter som verkligen håller. Nike Karlssons design är en höjdpunkt – han kombinerar svenskhet, Ikea-identitet och modernitet på ett prisvärt sätt.«
• Stockholm: »Inom Stockholms-serien hittar vi allt från soffor till rottingskåp och bänkar. Dessa möbler är inte bara vackra utan designade för att hålla länge, vilket gör dem till oumbärliga delar av vårt hem.«

Benjamin Ingrossos nya lägenhet i Vasastan