Kika in i en av Södra Ängbys funkispärlor med sjöutsikt

Ljus, luft och nära till naturen. Så löd funktionalismens ideal, något som syns i ett av Europas bäst bevarade funkisområden, trädgårdsstaden Södra Ängby i västra Stockholm.

–Vi hade bekanta som flyttat hit och det var så vi upptäckte området, säger Cecilia von Mentzer, inredningsredaktör på Femina. Jag är uppväxt i ett villaområde från 1970-talet i Halmstad, min man på en gård i Östergötland så vi hade rätt dålig koll på Stockholms närförorter.

2007 gick flyttlasset från lägenhet i Vasastan till funkishuset med utsikt mot Mälaren.

–Det är en ynnest att se vattnet och Lovön på andra sidan. Det är fortfarande, 15 år senare, något av en ”nypa sig i armen”-känsla varje gång jag kommer hem, säger Cecilia.

Huset är på 200 kvadratmeter, med cirka 75 kvadratmeter biyta och i tre plan. Det stod klart 1939 och har platt tak. De första husen i området uppfördes med sadeltak, det ansågs för kontroversiellt med just platt tak, men numera är det ett tydligt signum (även om det i sanningens namn mer handlar om flacka pyramidtak) för Södra Ängby liksom de ljusa fasaderna med släta murytor. Utmärkande för området är också hur husen placerats fritt i naturen och att inga staket eller häckar gränsar av tomterna. Här rör sig rådjur, rävar och människor fritt.

–Jag gillar hur husen liksom klättrar på kullarna här, det blir en så fin harmoni med alla vita fasader mot tallarna. Det är lika vackert här året om.

Mycket av funktionalismen syns även invändigt. Raka linjer, ljusa sällskapsrum, en öppen planlösning med vardagsrum och matsal i anslutning till det mindre köket. Som inte längre är i original, men här sitter ett stilrent vitt Marbodalkök. Övervåningen innehåller hall, badrum och tre sovrum. Varav det största har öppen spis och dubbeldörrar i glas. ”Det användes förmodligen som bibliotek och herrum.” I källarplan finns garage, tvättstuga, jungfrukammare och en uthyrningsdel som nu disponeras av Alice, 17 år, det enda av de tre barnen som bor hemma.

–Tio år efter att huset stod klart måste familjen ha känt sig trångbodd. Då byggdes huset ut med ett sällskapsrum och ett kontor/uthyrningsdel i källaren. Ungarna tycker om att ha en privat del där nere. Och vi med, säger Cecilia.

Från hallen når man köket och vardagsrummet. Dubbeldörrar med blyinfattat glas leder in till det stora ljusa, sällskapsrummet där soffgruppen har placerats framför den öppna spisen. Superellipsbord och Wegners Y-stolar bidrar tillsammans med de grågröna väggarna och ett teakskåp från 1950-talet till en känsla av en modern, skandinavisk stil. Parkettgolvet är betsat med en mörkare olja. ”Eftersom ljusinsläppet är så bra vågade vi gå lite mörkare.”

–Vi är båda inredningsintresserade och tycker om dansk formgivning, belysning, färger och mönster. Jag trivs med färger och former men kan ärligt säga att vår stil varit föränderlig och lite väl följsam mot tidens trender. Nu är vi mer trygga med hur vi vill ha det.

Den första gemensamma lägenheten var inredd med svampade väggar i terrakotta i ett rum, knallgula väggar och blå soffor från Room i ett annat. Inte helt lätt att föreställa sig när man går husesyn i detta ändå rätt sobra hem.

–Haha, ja, 1995 skulle det se ut så och vi var unga och trendkänsliga. Som tur är lever sofforna kvar hos vänner och det är inte ett jättestort ingrepp att måla om. För det gör vi då och då. När tre barn växer upp blir det minst sagt slitet.

Utmärkande för hemmet är all vacker belysning, litografier av Stig Claesson, Madeleine Pyk, Linn Fernström med flera och mängder med vaser och ljusstakar.

–Vi har satsat på bra belysning och många ljuskällor, dels för att designlampor är snygga att se på och håller, dels för att ljussättning är en så viktig del när man skapar ett hem.

På ena väggen i trappan upp till övervåningen sitter tapeten Krysantemer av Josef Frank för Svenskt tenn.

–Jag är rätt förutsägbar där, en kvinna som gillar Svenskt tenn och inredning. Men det är något med deras mönstervärld, höga kvalitet och förmåga att hela tiden vara relevanta som är tilltalande. Se bara på deras samarbete med konstnären Karin Mamma Andersson.

Ett av sovrummen används numera som gästrum och Cecilias arbetsrum. ”När pandemin kom skickades vi hem omedelbart. Numera är vi på plats på kontoret ett par dagar i veckan. Jag stortrivs med att jobba hemifrån. Skrivbordet fyndade jag på Blocket för 1000 kronor.”

Det stora sovrummet har utsikt mot Mälaren och från balkongdörren nås en av husets två längsgående balkonger.

– Soliga dagar använder vi dem mycket. Frukost och middag älskar jag att äta utomhus.

Trädgårdens planering står Jonas för, eftersom tomten inte är mer än 700 kvadratmeter är den relativt lättskött där den klättrar på höjden. En liten gräsplätt finns på baksidan, resten är terrasserad tomt. Snart kommer lavendeln att blomma igen. Dess lila blommor gör sig mot den vita fasaden och den typiska ölandsstenen, och lavendeldoften är familjens favorit.

Södra Ängby

Området anlades på 1930-talet, arkitekten bakom nästan samtliga hus var Edvin Engström som tillsammans med fastighetsdirektör Axel Dahlberg var den som ansvarade för gestaltningen av området.

Här ligger närmare 500 vita hus, inget är det andra likt, och området kallades vid slutet av 1930-talet för Stockholms Hollywood eller Vita staden. Det sistnämnda namnet lever kvar.

Södra Ängby är kulturskyddat, vilket bland annat innebär att fasaderna inte får ändras.

Få de senaste trenderna och nyheterna inom inredning i vårt nyhetsbrev – helt gratis!

Ja tack!

För mer information om hur vi behandlar din data se Aller Medias integritetspolicy.

Bekräfta din mejl

Vi har skickat ett mejl till din e-postadress.

Öppna mejlet och bekräfta din e-postadress så får du nyhetsbrevet inom kort.