Hanna Novas höjdpunkter från möbelmässan
Är den årliga möbelmässan en samtidsbarometer? Ska den bjuda på lika mycket innehåll och tankar som form och möbler? Chefredaktör Hanna Nova summerar årets viktigaste teman – och favoritmöbler!
ÅRETS INNEHÅLL
Ska en möbelmässa bjuda på innehåll? Ja, mer än gärna! Iittalas stillsamma utställning om ätandets form och magi var suverän – inte minst ackompanjerad av Jasper Morrissons tankar om anonyma vardagsobjekt.
Formgivarduon Färg &Blanche bjöd på rundvandring i Emmas släkthem, en historisk timme som varvade släktklenoder med särskilt framtagna möbler inspirerade av platsens historia.
ÅRETS INSPIRATION
En fördel med att hoppa mässmontern och visa nyheter i en lokal i stan är möjligheten att sätta möbler i ett sammanhang. Jag älskade den lilla producenten Magnibergs fingertopps-curerade utställning på Bukowskis, där man varvade egna objekt med föremål från auktionshuset.
Vi samarbetade för andra året i rad med Ariake och visade japanskt hantverk, svensk keramik och en rad handplockade mindre producenter i en vacker mahognyvåning i Citykyrkan, ursprungligen ritad 1912 som ett nöjespalats.
DUX förvandlade medlemskubben Almas entrevåning till ett lyxigt hotellkoncept, där samarbetspartnern Norm architects verkligen visade hur skickliga de är. Frama bjöd på en intagande installation i Andreas Martin-Löfs nyarenoverade lägenhet, som han snart ska flytta in i.
ÅRETS MÖBLER
Mässan dominerades av två ting – danska varumärken samt möbler framtagna för Nationalmuseet. Det senare involverade flertalet producenter och några riktigt bra möbler. Bland mina favoriter finns stolen Botero av Matti Klenell och Peter Andersson för Källemo.
Annars visade flertalet producenter elegant kurviga fåtöljer – Nick Ross för Menu stod ut i mängden – eller ”club chairs”. Tom Dixon lanserade en hel serie brittiska club chairs och Friends & Founders visade grafiskt svartvita diton.
ÅRETS MATERIAL
Årets material var utan tvekan trä, med fokus på lokal produktion och hög hantverksmässig kvalitet. Som Gärsnäs, Gemla och väldigt många av våra svenska producenter faktiskt ägnar sig åt. Mathieu Gustavsson har gjort en spegel i böjträ. David Ericsson en klassisk stol för Gärsnäs.
Tre sekel visade ett matbord av Matti Carlson och en puttepall för barn av Carl Malmsten, den sistnämnda gjort av trä från fabrikens spill. Lisa Hilland tillverkar också sin pall för egna märket av spill, liksom Front som använder spill från Swedese till sin nya spegel. Överlag stod hantverk och kvalitet högt i kurs och montern Time and Style med utsökt japanskt hantverk fick många besök.
ÅRETS ÄMNE
Man pratade om lokalproducerat, hantverk och kvalitet och man talade om återvinning och en bransch som behöver hitta en riktlinje för massproduktion. Man talade om att göra mindre, sakta ner – och företag som Asplund som tog ”sabbatsår” och hoppade mässan för att istället fira en långlivad klassiker som Snö i sitt showroom i stan. Tarkett laserade en innovation för att bättre kunna återvinna sina vinylgolv, Emeco bjöd på middag av spill – mat som annars hade kastats. Och etablerade namn Tom Dixon och Noe Duchaufour Lawrence talade om längtan efter det småskaliga – och en framtid med lokaltillverkat.
ÅRETS MONTER
Lotta Agaton skapade årets tjusigaste montrar. Kasthalls monter var väldressad, harmonisk, och intagande – en fullträff – och String både lugn och inspirerande. För New Works hade Lotta Agaton Interiors dessutom hjälpt med art direction, ny färgpalette och nya material. Danskarnas montrar är alltid rätt i tiden med material, färgval och accessoarer – men de är lite för lika. Folkform hade gjort en fin monter åt Örsjö och Anya Sebton hade återigen fått Lammhults att stå ut i mängden.