Jo, jag vet. Det har pågått i flera år, men jag har varit upptagen dygnet runt med andra dumheter som skärbrädor, bruna skinnförkläden och ananaser så jag har helt enkelt inte hunnit ta mig an detta problem förrän nu. Och ja, det är ett problem.
Varför har folk på fullaste allvar ett tält inomhus? Tror man på riktigt att det kommer ramla in 4 renskötare som spenderar natten i tältet under tiden de har parkerat sina 8000 renar i trädgården? Eller är det bara det att man väntar på Sitting Bull och hans manskap och man vill vara gästvänlig i all välmening?
Eller är det kanske bara drömmen om att få återuppleva de romantiserade barndomsbilderna från scoutlägret i Östra Strövelstorp -89?
”Nej det är för barnen, de ska leka där och ha det mysigt” B to the U to the double L – shit!
Jag kan berätta lite om barn p.ga har egna och vet exakt hur de funkar. Barn leker med en sak i 7 minuter och 32 sekunder. Sen bara ligger saken där. Helst strategiskt utplacerad på ett trampvänligt ställe men efter det alltid oanvänd. Alltid. Barn är ganska värdelösa på det viset. Finns liksom inget fokus hos barn nu förtiden. Undantaget gäller såklart all form av skärm. Där kan man starta ett tredje världskrig i rummet bredvid utan att de skulle lyfta blicken. Tält däremot, max 4-5 minuter skulle jag ge det.
Tälten har bara ett syfte, att pleasea de inredningsintresserade mammorna så att de kan fotografera bilder som de med omsorg sedan ljusar upp, drar ner kontrasten på och softar till lite lagom innan man postar ”Kolla vilket fint litet tält till min lilla myskille *hjärtemoji* *bebisemoji* *hjärtemoji igen och igen*” på Instagram.
Ok, din ”myskille” är 4 månader. Han kan inte krypa, än mindre gå och absolut inte göra upp eld i tältet för att värma sin kopp neskaffe. Dessutom har ni redan en fullt fungerande induktionshäll i det öppna köket om han nu propsar på neskaffe istället för välling.
Ni har alla sett tältbilderna, ni vet vad jag pratar om, men har ni reflekterat över hur det egentligen ser ut? Rummet är ca 15 kvadratmeter, det står en säng (vit) i ena hörnet och ett tält (ekologisk bomull i en ickefärg) i andra hörnet. Ljuset sipprar in genom fönstret likt sammetslen sirap och kastar varma skuggor öv… Nej, ljuset sipprar in utan att kasta några skuggor what so ever eftersom det inte finns en enda pryl i hela rummet. Inte en bil, inte en duplokloss, inte en barbiedocka eller några avdankade halvtrasiga leksaker från hamburgerkedjan. INGET! Det är helt tomt. Handuppräckning tack, är detta normalt?
För att till exempel väcka slumpvis utvalt barn i min familj en helt vanlig vardag måste jag klä mig utrustningsmässigt så jag med lätthet skulle kunna bli nominerad på Årets Äventyrare-galan. Det är syrgasmask, ishacka, broddar på kängorna, säkerhetslinor och frystorkad mat i ryggsäcken ifall man skulle bli fast mellan berget av lego och träsket med möglande gympakläder. På vägen lurar ständigt faror med avbrutna laddningssladdar, halvuppätet lördagsgodis och 6,5 kubikmeter påskpyssel från fritids. Tack fritids!
Var redo, alltid redo – går som ett mantra i mitt huvud under tiden jag med fullt adrenalinpåslag svettas genom infernot av olekta leksaker och oanvända actionfigurer. Jag stannar för energipåfyllning och under den tillfälliga pausen tackar jag min lyckliga stjärna över att det i alla fall inte finns ett tält här att snubbla in i.
Läs fler krönikor av Martin:
Designdrakarna borde ägna sig åt välgörenhet
Designkopiorna måste bojkottas
Få de senaste trenderna och nyheterna inom inredning i vårt nyhetsbrev – helt gratis!
Bekräfta din mejl
Vi har skickat ett mejl till din e-postadress.
Öppna mejlet och bekräfta din e-postadress så får du nyhetsbrevet inom kort.
Få mer av Residence – klicka på ”Gilla” nedan för att följa oss på Facebook