Lyx för alla

Om det inte vore för att det träffsäkra begreppet »vackrare var­­dagsvara« för­knippades med en gubbe i fluga som med hela pipan pekar ut i vilket hörn Bruno Mathsson-fåtöljen ska placeras och vilka porslinsfiguriner som hör hemma på smaktippen, skulle trion Åsa Jungnelius, Gustaf Nordenskiöld och Fredrik Paulsen mer än gärna använda det som slogan för sitt nya varumärke Last.

Varumärke och varumärke, förresten. Exakt vad Last är förefaller oklart. Men det är ett sätt för det här välkända formgänget att tillverka och sälja sina produkter på egna villkor.

»Vi vill värna att saker tillverkas runt knuten«, säger Åsa Jungnelius som menar att Last även är en kommentar till att de flesta konsumtionsvaror vi använder dagligen producerats mycket långt bort och att det inte alltid är bra, men att det inte heller är givet att det måste vara så. »Vi hoppas att konsumenterna tänker att om man köper en kopp som är dyrare, men schysstare tillverkad kan man leva med den längre«, säger Åsa Jungnelius.

Med Last vill trion ge oss konsumenter ett val. I alla fall om vi är ute efter att förgylla vår vardag med objekt för det dukade bordet. Skärbrädor, muggar, dricksglas och en hel del annat finns i Lasts kollektion, och tanken är lika enkel som … tja, planlös. Åsa Jungnelius, Gustaf Nordenskiöld och Fredrik Paulsen gör vad de gör bäst. Glasformgivaren jobbar med glas, keramikern med lera och möbelform­givaren med trä, precis som förr i världen när designen var baserad på hantverk.

Materialen får styra vad det blir, eller som Åsa Jungnelius uttrycker det »vi gör skisserna i själva materialet«.

Lastprodukterna är med andra ord inte resultatet av filer som tagits fram i ett cad-program i Sverige och sedan spottats ut av en maskin i Kina.

Den som vill stödja formrevolutionärerna i deras kamp mot i bästa fall tveksamma tillverkningsvillkor och konsumtionshets bör både ha en rymlig plånbok och ett luftigt schema. När det är lokalt och hantverks­mässigt tillverkat av tre personer som gör grejerna i verkstaden, ja, då tar det tid och då blir serierna små. Produkterna kan beställas via webbshoppen eller i Lasts popup-butiker – den första under möbelmässan och då i den namnlösa surdegspizzerian på Upplandsgatan i Stockholm som ofta kallas »Pizza Hatt«. Knappast den självklara arenan för att sälja nytt konsthantverk.

»Last kommer att sälja i experimentella butiker som kan uppstå var som helst«, säger Åsa Jungnelius.

Var Last kommer att slå upp sin till­fälliga butik nästa gång är oklart, liksom när. Den som missar ett tillfälle kan få vänta ett halvår på nästa. Gustaf Nordenskiöld kallar detta och hela Lastprojektet för vardagslyx på riktigt. »Det är provocerande hur man dödar kaffe på kontor«, säger Gustaf Nordenskiöld och berättar om att de bästa arbetsplatserna är ut­rustade med de billigaste muggarna som varken tål ögats slitage eller vanlig användning.

»Det här är långsamt, personligt och eftertänksamt, fortsätter han. Det är verklig lyx till skillnad från vardagslyx.«