Bauhausskolan var verksam mellan 1919 och 1933. Trots sin korta levnadstid som samlad skola påverkade rörelsen arkitektur, typografi, konst, teater och designvärlden 100 år framåt – Bauhaus fascinerar än i dag.

Varför fick en grupp kreativa flummare, som fick ett litet utrymme tillsammans, ett sådant genomslag? Bauhaus första skola grundades 1919 och låg i Weimar i östra Tyskland. 1925 fick man flytta på sig på grund av politiska påtryckningar. Skolan ansågs alltför vänster och modern. De allt starkare högerkrafterna under Weimarrepubliken ville inte höra talas om jämställdhetstankar och upprörande platta hustak, och försökte komma åt skolan med allsköns repressalier redan från mitten av 20-talet.

En resa till Dessau i delstaten Sachsen-Anhalt – också i östra Tyskland – ger i dag en djup- dykning i hur man skapar lyckosamma kreativa sammanhang – och hur man sedan tar kål på exakt desamma igen. Dessau är en liten stad i östra Tyskland, ungefär 20 mil sydväst om Berlin, en stad med i dag 80 000 invånare.

Fönster på Bauhausskolan i Dessau.

Fönster på Bauhausskolan i Dessau.

Staden bombades

Staden bombades totalt sönder och samman av britterna i slutet av andra världskriget. En av anledningarna till att britterna var så noggranna i sin bombning av Dessau var Junkers flygplansfabrik. Dessutom tillverkades den dödsbringande gasen Zyklon B i utkanten av staden, i en kemifabrik som ursprungligen tillverkade socker. Zyklon B användes för att gasa ihjäl judar, romer, sinti, homosexuella och kommunister i koncentrationsläger som Auschwitz, Majdanek och Ravensbrück.

Guiden som ska köra mig till ett av stadens fem olika Unesco-arv pekar in i skogen medan vi åker på paradgatan som anlades 200 år tidigare av en upplysningens man.

»Därinne låg kemifabriken«, säger guiden. Numera finns där ett minnesmärke som ska hedra offren och påminna om denna fruktansvärda dödsindustri. Dessau är dock inte bara staden där Zyklon B-tillverkningen gömdes i skogen.

Redan på Dessaus centralstation (det är enkelt att ta sig hit med tåg från till exempel Berlin) möter den ryska konstnären Vasilij Kandinskij upp med en stor abstrakt mosaik på en av väggarna i ingångshallen.

Gropius legendarisk rektor

Även Kandinskij var medlem av Bauhausskolan. Att skolans legendariska rektor, arkitekten Walter Gropius, flyttade Bauhaus till just Dessau från Weimar 1925, berodde på tre saker. Gropius och hans fru Ise kände sig säkrare i en stad med socialdemokratiskt styre. I Dessau fanns som sagt också flygentreprenören Junkers som stod för pengar och teknisk framåtanda.

Junkers och Gropius blev nära vänner under de sju år som Bauhaus fanns här. Staden lovade också en säck med pengar för att bygga flera hus till »Meisterrat«, alltså skolans ledning som då bestod av Walter Gropius, konstnärerna Vasilij Kandinskij, Paul Klee och László Moholy-Nagy samt arkitekterna Ludwig Mies van der Rohe och Hannes Meyer.

I Dessau fick Gropius rita en ny skolbyggnad, ett hus som blev hans programförklaring för Bauhaus och som i dag är extremt spännande att besöka. Med sig från Weimar tog han ambitionen att låta studenterna först bredda sina kunskaper inom olika hantverk, ett studium generale, där de fick prova på olika tekniker, för att senare specialisera sig.

Bauhausskolan utanför staden

Även om det nu i Dessau också finns ett sprillans nytt museum som tronar som en gigantisk, blänkande black box mitt i stan, så är det klokt att först bege sig ut till ursprunget på andra sidan centralstationen, för att få en känsla för rörelsen, som till att börja med var rätt flummig. Gropius valde att bygga skolan utanför den lilla staden. En anledning var att ju mindre kultur och förströelse runt om, desto bättre för studierna, resonerade han. En guidad tur visar hur Gropius satte ihop tre huskroppar, ateljéer, aulan, verkstäder och studentboende, och kantinen, där man än i dag kan äta för en vettig penning, samt en museishop med ett fantastiskt urval böcker.

I huset, med sina för 1925 helt banbrytande glasfasader som hängdes på byggnadens stålskelett, flödar ljuset. Man känner hur stimulerande det måste ha varit för dåtidens studenter och lärare att springa upp och ner i de pampiga trapphusen, att få sitta i den numera världsberömda aulan, på klappstolar som Marcel Breuer ritade inspirerad av cykelstyren. Miljöer som i dag känns självklara, men som då var helt banbrytande.

Det var här Gropius fru Ise fick prova Marcel Breuers första fungerande stålrörsstol med skinnsits. Hon är på bilden iförd en mask av Bauhaus teaterguru och konstnär Oskar Schlemmer. Fotot togs av hennes närmaste vän, Bauhausfotografen Irene Bayer-Hecht.

Paret fick aldrig några biologiska barn. Gropius var för övrigt notoriskt otrogen, precis som Ludwig Mies van der Rohe, Vasilij Kandinskij och Hannes Meyer. Alla dessa fyra bodde i de världsberömda Meisterhäuser, mästarnas hus, eller professorernas hus, som ligger som vita sockerbitar fem minuter från skolan.

Bauhausskolan i Dessau, foto Melissa Hegge

Bauhausskolan i Dessau.

Succékonceptet Bauhaus

Under visningen av skolan får vi se den genomtänkta belysningen, de vackra dörrarna till aulan, den pampiga trappan som sätts vis-à-vis de modernistiska fönstren.

Och där de moderna värmeelementen hänger som smycken på väggen, väl synliga för alla. Inredningen till skolan tillverkades i skolans verkstäder. Guiden fokuserar på vad som var succékonceptet bakom Bauhaus – hur kunde en liten skola, som hela tiden kämpade för överlevnad och som drevs av ett gäng i princip icke livsdugliga bohemer, bli så banbrytande för så lång tid framåt?

Aulan med stolar av Marcel Breuer som han gjorde av cykelstyren, Dessau.

Aulan med stolar av Marcel Breuer som han gjorde av cykelstyren, Dessau.

En av hemligheterna var den extrema, sammansvetsande partykulturen, enligt guiden. Gropius hittade på en mängd olika anledningar att festa. Ise Gropius höll olika salonger i mästerhusen, dit hon bjöd in olika påverkare och avantgarde-personer. I Weimar satsade man från början på total jämställdhet och antog många kvinnor till utbildningen. Ett program som Gropius senare svek i Dessau.

Kvinnorna fick strida

Han skickade kvinnorna in i väveriet på skolan, och därifrån kom bara några få ut igen. Bauhauskvinnorna fick strida hårt för att få tillgång till metallverkstäderna eller till typografiverkstaden, fastän de gjorde några av de mest sålda produkterna, nämligen textil och leksaker.

Men i och med att Gropius inte ville vara rektor för en skola som höll på med kvinnogöra, utan ville vara med bland de stora grabbarna som ritade hus, så lyftes de aldrig fram i ljuset.

Efter den givande visningen i skolan tågar vi vidare till Meisterhäuser som ligger runt hörnet från den gamla skolan. Här ligger fyra hus (ett enkelt och tre parhus) på rad i en liten dunge med tallar. 1925 var detta sätta att bygga hus med platta tak en total provokation som förbjöds i många tyska städer. När Gropius ritade husen funderade han på att ta bort så mycket som möjligt av borgerliga ideal. Framför allt i hans eget hus las det mycket möda på att inreda ett funktionellt, modernt kök som skulle avlasta husfrun så mycket som möjligt.

Det var Gropius fru Ise tillsammans med den kände Bauhausarkitekten Bruno Taut, som tog fram den framtidsorienterade köksinredningen, med en för tiden revolutionär diskmaskin och väldigt korta vägar mellan de olika skåpen.

Detta i en tid då övrigt folk knappt hade vattenklosett inomhus. Gropius hus och huset intill, där arkitekterna Ludwig Mies van der Rohe och László Moholy-Nagy bodde, bombades sönder under andra världskriget. På fundamentet till Gropius hus byggdes under 50-talet en vanlig villa med valmtak, ett slags konservativt fuckfinger mot husen intill. Valmtakshuset har rivits under senare år och ersatts med en replika av Gropius hus.

Det är svindlande att kliva omkring i de mycket vackra villorna som nu åter är målade enligt Kandinskijs och Klees egen färgsättning. Renoveringen avslutades 2019. »Tänk hur Bauhausbarnen sprang runt här, det hade ett härligt liv bland dessa hus, mycket friare än övriga barn i det auktoritära Tyskland på 20-talet«, berättar guiden.

I det nya museet som öppnades under första veckan i september 2019, på andra sidan centralstationen i Dessau, fokuserar utställningen på den pedagogiska gärningen på skolan och visar en mängd produkter som den designkunniga känner igen. Marcel Breuers stålrörsstolar, Wilhelm Wagenfelds lampa, stolar och bord och silverkannor. En mängd utställningar i framför allt Tyskland, artiklar och böcker har under jubileumsåret försökt att lyfta fram kvinnornas gärning under Bauhaus. Kvinnorna som först bjöds in och sedan trängdes undan. Som fick bli fruar och älskarinnor.

 

 

Ateljévåning i en av villorna som kalaldes för Meisterhäuser.

Ateljévåning i en av villorna som kalaldes för Meisterhäuser.

Ateljévåning i en av villorna som kallades för Meisterhäuser. Foto Melissa Hegge.

Ateljévåning i en av villorna som kallades för Meisterhäuser. Foto Melissa Hegge.

Meisterhäuser i Dessau, foto Melissa Hegge.

Meisterhäuser i Dessau, foto Melissa Hegge.

De Bauhauskvinnor som fick barn åkte ut från skolan direkt. När den politiska stämningen blev allt hetsigare i Weimarrepublikens slut flyttade Bauhaus 1932 till Berlin, men tvingades stänga redan efter ett halvår. Nazisterna tog över huset, Mies van der Rohe lyckades dock plocka undan ett stort antal kartonger som nu har bildat grunden för ett av de nya museerna.

I Dessau flyttade nazisterna in i Bauhausskolan. Bauhausgänget från Dessau flydde via London till USA där rörelsen spred sin lära. Det är kanske just katastrofen i slutet av 1932 som tvingade förgrundsfigurer som Ludwig Mies van der Rohe, Walter Gropius och László Moholy-Nagy att flytta som gjorde att Bauhaus fick en sådan spridning. Gropius gick till Harvard och undervisade där i arkitektur, Mies van der Rohe flyttade till Chicago och Moholy-Nagy grundade the New Bauhaus i USA. Deras möbler och hus har blivit ikoniska.

Nya Bauhausmuseet i Dessau. Foto Melissa Hegge.

Meisterhäuser i Dessau, foto Melissa Hegge.

Foto: Melissa Hegge

Läs mer:

Kvinnan bakom Bauhaus

Årets trendigaste kulör