JORDNÄRA HOS ELIN SKOGLUND På högsta våningen i Vasastan
Oavsiktliga accentfärger och sömlösa övergångar – Elin Skoglunds och Max Malaks känsla för renoveringsprojekt gjorde underverk för vindslägenheten på Döbelnsgatan.
Det blev tredje renoveringen gillt för Elin Skoglund och hennes sambo Max Malak. De hade tidigare tagit sig an både tidig funkis och sekelskifte när de fick upp ögonen för lägenheten högst upp i huset på Döbelnsgatan i Stockholm – och den här gången skulle de inte ha gjort något annorlunda; allt är precis som de vill ha det. Vindslägenheten med etage rymmer nu tre sovrum, två badrum och två vardagsrum, det större i anslutning till det öppna köket på entréplan. Paret fick tillträde i maj förra året och inledde då en omfattande renovering under totalt sex månader.
»Vi har flyttat runt ganska mycket de senaste åren och hur mycket vi än älskar varje lägenhet så kan vi liksom inte stå emot ett spännande renoveringsprojekt. Men när vi började titta på just den här var det min sambo som var mest drivande, han har alltid drömt om en terrass där han kan stå och grilla. För mig var det inte lika självklart«, förklarar Elin som dock kom på andra tankar när de väl fick komma på visning.
»Jag föll direkt för det otroliga ljusinsläppet. Känslan av att bo högst upp i huset med utsikt över takåsarna och himlen var helt fantastisk, det hade liksom inte slagit mig förut. Jag är ganska romantisk av mig och när man ser luftballongerna segla över stan om sommarkvällarna är det just så det känns – superromantiskt.«
Trappan formar hemmets hjärta
Men Elin och Max var helt överens om att lägenhetens planlösning behövde göras om, framför allt eftersom nedervåningens proportioner inte gick ihop med visionen om en stor och öppen kökslösning.
»Den andra delen som var särskilt viktig för mig var trappan. Jag avskyr rangliga spiraltrappor som är svåra att gå i, men som ofta byggs som yteffektiva lösningar i just vindslägenheter. Nu har vi i stället en trappa som är hemmets hjärta och som jag tycker så mycket om«, säger Elin.
»Under den har vi även gjort ett stort walk in-skafferi där jag får plats med allt mitt porslin, det är som ett litet gömställe bara vi vet om. På det viset är den tredje renoveringen helt klart den bästa, när man har övat ett par gånger och skissar upp allting själv lämnas ingenting åt slumpen, man har redan löst allt på pappret«, säger Elin och skrattar.
Av alla parets gemensamma renoveringsprojekt är detta alltså det första som Elin ritade helt på egen hand. Och det var fler utmaningar än bara trappan att överkomma längs vägen.
»När vi köpte lägenheten innehöll den väldigt många vinklar och vrår, vassa hörn och döda ytor. Det var liksom massvis av små avbrott som vi ville få bort, för att väggarna skulle flyta ihop och lägenheten skulle få en mer minimalistisk känsla som var lugn för ögat.«
På förekommen anledning har man också helt slopat både dörrkarmar och lister, samt låtit dörrarna sträcka ut sig hela vägen mellan golv och tak. Lösningar och element som skapar ett ostört flöde mellan rummen och de båda våningsplanen, men som också presenterat utmaningar som Elin och Max inte haft i sina tidigare lägenheter.
»Jag har jobbat jättemycket med färgpaletten, även om det kanske inte syns vid första anblicken. Men jag ville att väggarna skulle ha en rå och putsad yta, utan att bli för flammig och dramatisk. Så vi hittade till slut en färg med textur från Kabric detale Cph som blev perfekt, den skapar en jättefin känsla i lägenheten. Jag gillar egentligen att jobba med olika nyanser men eftersom vi valt bort lister och karmar, som annars är naturliga övergångar, blev det svårt den här gången.«
Elin menar att renoveringskaos är oundvikligt, något kommer alltid att gå fel, hur rutinerad man än blir. Men det underlättar att vara två i relationen som verkligen gillar processen.
»Vid det här laget har vi gjort några renoveringar tillsammans och det underlättar så klart. Men till skillnad från vad man ofta får höra så älskar vi verkligen att renovera, och framför allt att göra det tillsammans. Många frågar om det är vår plan att renovera och sedan sälja, men så har det aldrig varit. Vi går in helhjärtat med inställningen att ›här ska vi bo hela livet‹, men sedan när det är klart vill man bara göra det igen.«
Elin Skoglund har tydliga inredningsvisioner
Sedan ett och ett halvt år tillbaka har Elin även ett eget företag där hon hjälper både privatpersoner och företagskunder som anlitad inredningsdesigner. En verksamhet som kom till efter att följare kontaktat henne via sociala medier och bett henne om hjälp med sina egna hem.
»Jag dokumenterar och skapar mycket innehåll av min egen vardag, om man följer mig vet man redan vad jag gillar att göra när det gäller inredning. Men det är även ett bra sätt för mig att hålla renoveringslusten i schack. Känslan av ren lycka när ett projekt är helt uppritat och man kan se alla bitarna falla på plats, etapp för etapp. Den känslan är densamma oavsett om jag gör det för mig själv eller för andra.«
Andra sätt att hålla renoveringsimpulsen på avstånd kan vara att designa ett eget matsalsbord eller klä om fåtöljer hon köpt på auktion. Men bara som steg i att förverkliga sin ursprungliga plan, att möblera om är ingenting för Elin.
»Nej, det har aldrig varit min grej. Jag ser ju allt i huvudet från början, ritar och räknar för att det till slut ska se ut på ett visst sätt. Det är dit jag ska. När planen är genomförd och allt står där det ska är processen klar. Sedan kan jag dra ut på tiden genom att göra saker själv och lägga månader på att jaga rätt vintagemöbler.«
Jordnära toner accentueras med konst och vintagemöbler
Elin har alltid varit ett fan av naturmaterial och jordnära toner, samtidigt som hon strävar efter att gömma undan stök och oreda. I köket har hon adderat en pocket door framför vitvarorna för att det snabbt ska kunna se rent och snyggt ut, samtidigt som skåpdörrens ekträ gör ett mjukt och hemtrevligt intryck. En lugn bas som riktar om fokus och i stället får inredningens accenter att lysa.
»Den kleinblå 3D-tavlan av Juri Markkula kom in i våra liv för ett par år sedan och sedan dess har den liksom satt tonen för våra olika boenden utan att vi riktigt märkt det. Det har varit undermedvetet på något sätt. Men den har gjort sig lika bra i alla våra olika hem, märkligt nog«, säger Elin.
»Det är framför allt Max som fått mig intresserad av konst och vintagemöbler, han har alltid varit väldigt emot att köpa nytt. Framför allt när det finns så mycket fantastisk design att köpa på auktion och det är ett otroligt bra sätt att skapa ett helt unikt hem. Vi gillar att byta ut saker och då känns det bättre att köpa begagnat från början.«
Det senaste projektet blev dock lite mer arbetsamt än vad Elin tänkt sig, när hon efter lång tids letande hittade den perfekta Swedish modern-fåtöljen och bestämde sig för att själv klä om den med fårskinn. »Jag tänkte: ›Hur svårt kan det vara?‹ Men jag har fortfarande domningar i fingrarna efter att ha tryckt nålen genom det tjocka skinnet. Den tog tre långa månader att få klar men jag måste säga att det blev väldigt bra, till slut. Nu bråkar vi alla tre om vem som ska få sitta i den – och eftersom det var ett så otroligt jobbigt projekt kommer jag antagligen att ha kvar den tills det är dags för barnbarnen att dela upp arvet.«
I höst går flyttlasset till Palma, där paret till att börja med ska hyra ett boende och lära känna sin nya hemstad i lugn och ro. Förhoppningsvis inte hitta ännu ett oemotståndligt renoveringsprojekt. »Den här gången ska vi försöka att inte vara så spontana, men man vet aldrig med oss.«
Elin Skoglund
Ålder: 28 år.
Bor: I en femrumslägenhet i Vasastan i Stockholm, tillsammans med sambon Max Malak och hunden Selma.
Gör: Inredningsdesigner och digital kreatör.