Kika in i vackra huset vid gotländska klippan
Himmel möter hav vid familjen Knutssons sommarhus längst ute på klippkanten i Hallshuk, på nordvästra Gotland.
Efter en kort färd på en slingrande stig i Hall-Hangvars naturreservat vid Hallshuk på nordvästra Gotland står det plötsligt där. Ett vitt hus, ensamt på klintkanten med en liten fyr som enda sällskap. Här möter oändlig himmel milsvitt hav. I höst har fyrmästarbostaden från 1890 varit Jessica Signell Knutsson och Mårten Knutssons sommarhus i fyra år.
Framför huset ligger en boll och en leksaksbil. Vinden har blåst upp en rockring i ett träd. För första gången sedan 1930-talet bor en familj i den gamla fyrmästarbostaden.
Jessica Signell Knutsson visar mig runt på den flacka klinten som omger huset. Scenen är så filmisk den kan bli. Fri utsikt i 210 graders vinkel i tre väderstreck. Havet trettio meter nedanför klippan. Ett fartyg som stävar vid horisonten, ett par rovfåglar som cirkulerar högt uppe i himlen spejandes på rabbisarna (gotländska för vildkaniner) på marken, och så den där speciella stillheten som bara uppstår riktigt långt ute på landet, dit inget trafikbrus når.
»Det här har varit min bild av drömsommarstugan ända sedan jag var liten pojke. Just det dramatiska, att huset ligger vid klippkanten«, säger Mårten Knutsson.
Mårten kan trakten. Hans föräldrar har sommarhus i Boge, inte långt därifrån och Mårten har varit på Gotland varje sommar sedan han föddes. Han visar en bild från en familjeutflykt till Hallshuk där han är en 13-årig sommarlovsgrabb. Fyrmästarbostaden syns i bakgrunden! I dag leker hans egna barn vid lönnarna framför det vita eternithuset. Cirkeln är sluten.
Mårten och Jessica hade redan köpt en tomt nära Slite, men när Fortifikationsverket lade ut fyrmästarbostaden i Hallshuk till försäljning ändrades planerna.
»Vi hade tänkt bygga ett nytt hus av eviga material, glas och rostfritt i Slite. Jahapp, så satt vi här med ett gammalt hus där allt var ruttet i
stället. Det fanns ingen ventilation överhuvudtaget. Militärer hade tryckt in tidningar från 1950-talet i ventilationshålen i väggarna och ventilationen i husgrunden var igenmurad. Alla fönster och allt trä var ruttet utom innertaket och trappan«, berättar Mårten.
Huset var inte bara ruttet. Taket var eldhärjat i den del av huset där fyrmästaren eldat innan fyren moderniserades. Och militären som använt huset till övningar efter att fyrmästartjänsten försvunnit, hade lämnat exotiska spår efter sig som sladdar till radarstationer direkt uppspikade på väggen, och strömbrytare märkta med koder till olika radarstationer.
Eftersom huset var obeboeligt för en småbarnsfamilj satte Mårten, till vardags creative director med egen byrå, och Jessica industriformgivare, i gång en omfattande renovering. Det var egentligen bara tre saker som inte behövde repareras: tegelväggen i köket, trappan och innertaken.
Avlopp grävdes och brunnen borrades om. Eternitfasaden togs av och monterades sedan på igen efter att de skadade väggarna bytts ut. Alla gamla fönster ersattes av nya gjorda på glasmästeriet i Slite med de gamla som förlaga. Alla innerväggar byttes.
Jessica visar mig runt i huset. I entréplanet ligger vardagsrummet och glasverandan med en panoramautsikt mot havet som tar andan ur en. Köket där vi just ätit nybakad sockerkaka, är nybyggt efter Jessicas ritningar, men den robusta tegelmuren med vedspisen är bevarad.
»Vi hoppas kunna baka pizza i bakugnen lagom till höstlovet«, ler Jessica.
En trappa upp har vinden gjorts om till två sovrum.
Inne i huset pockar den hisnande utsikten konstant på ens uppmärksamhet. Man sugs automatiskt till skådespelet som pågår utanför fönstren. Östersjön skiftar i olika färger beroende på vilket fönster man ser ut genom. En örn tappar en fisk. Två sportfiskare står i havet utanför de röda fiskebodarna i hamnen några hundra meter bort i Hallshuk. Två kikare står redo i ett fönster. Mårten har upptäckt en app där man kan följa fartygspositioner och blivit något av en »båt-spotter«.
»Vi vill ha ett skönt och bekvämt hem, men inte låta det gå ut över platsens närvaro inomhus. Jag tycker det är schysst att man får naturupplevelsen här inne i huset hela tiden. Ögonen dras till fönstren. Man måste kolla ut hela tiden«, säger Jessica.
Just utsikten över Östersjöhorisonten var Jessicas inspiration när hon formgav filtarna Soluppgång, Soligt, Solnedgång och Molnigt till utställningen Nordic Baltic Designers Event 2011. Men också mattan Twice som hon formgivit för Asplund anknyter till sommarhuset i Hallshuk. Mattan har samma rosa färg som det rosa ljuset som framträder på himlen just efter att solen gått ner.
Jessica och Mårten är långsamma med att fatta beslut om inredningen.
»Vi väntar hellre tills vi hittar något vi gillar än att köpa något bara för att fylla ut huset. Vi väljer saker vi älskar som vi tänker ska hålla hela livet.«
Samma filosofi återkommer i designbloggen Jessica driver: att spara till inredning man älskar, då kommer man att vilja ha sakerna kvar.
En annan avgörande faktor när Jessica och Mårten planerat inredningen är hur de ska spara utrymme. För att huset på cirka 70 kvadrat ska kännas större har de till exempel hållit sig till få färger (vitt, svart och grått) och valt att inte ha element på väggen, för att spara golvyta.
»man får hela tiden naturupplevelser inne i huset. Ögonen dras till fönstren.«
Uppvärmningen av huset sker i stället genom golvvärme. Golvet är av gjuten betong, infärgad med järnoxid för att bli mörk, därefter po erat och slipat med vax. Jättehärligt att gå barfota på, som en mysig, tjock värmekälla intygar Mårten.
»Huset är bruksigt. Nyckelknippan är märkt med militärkoder, det har en historia som funktionsbyggnad. Ett betonggolv passar in i det här militäriga och funktionella. Men betong är också ett fint material att ha med tanke på att Gotland är betongens land, med Cementfabriken i Slite«, säger Mårten.
Jessica och Mårten har inga planer på att anlägga en trädgård. De tycker platsen är fin som den är.
»Det är något magiskt med den här platsen, med ljuset, solnedgången, horisonten. Trots att allting i huset var ruttet när vi köpte det såg vi ändå charmen«, säger Jessica.
