Kika in i den moderna släktgården på Gotland

1:37

Efter reklamen: TV: Kika in i den moderna släktgården på Gotland

(1:37)

Vänskap och kärlek är den bästa anledningen till att bygga ett hus. Ett hem är det liv som levs i det. På norra Gotland ligger ett hus som är ovanligt livfullt. Rummen är allt som oftast fyllda av familj, barn och barnbarn, släkt, bekanta och vänner, ju fler desto trevligare.

»Jag har varit här när det var 35 personer på en ganska spontan middag. Sju personer räknas inte ens som besök«, skrattar Joel Phersson på Ateljé Ö, den arkitektbyrå han driver tillsammans med Mats W Walter i Visby.

Joel räknar sovrum:

»Fem rum för gäster förutom familjens sovrum. Ett gästhus, en bastu som kan fungera som sovplats. I mysrummet är bänkarna anpassade till madrasser som ligger redo under. Man kan nog bo 20 personer i huset.«

Mats tar vid:

»Det är optimerat efter platsen, vindarna och solen. Det var den stora programpunkten: Hur kan vi umgås, äta och dricka överallt på platsen?«

Han och Joel är genuint lyckliga över huset, hur bra det blev och hur fint projektet startade.

»Vi är sociala varelser och möter vi andra sociala varelser blir förståelsen stor. Det första mötet med beställarna skedde med mat och dryck och vi fortsatte långt in på natten.«

I den lyckade starten uppstod ett tycke som kom att prägla hela projektet.

»Det var lätt att förstå vad beställarna värdesatte. Allt tedde sig naturligt när vi satte pennan till papperet«, säger Joel.

Gotländsk lågmäld tradition

Det har alltid varit fyllt av liv här. Ägarna är gotlänningar och har i decennier kommit till just den här platsen, deras sommarställe vid vägs ände. Här stod en typisk sommarstuga där en tidigare ägare på 1920- och 30-talen hade byggt in en båtkajuta och skeppsinredning. Huset köptes av den nuvarande ägarens föräldrar. Här levdes den gamla sortens sommarliv, alla trivdes och trängdes med 1,80 i takhöjd, sov huller om buller på ett solvloft. När släkten växte och vänkretsen ökade blev det skruttiga, men älskade, huset för litet. Det var för dåligt för att byggas till. Något radikalt måste göras.

Uppdraget gick till dåvarande kontoret Skälsö arkitekter, där både Joel och Mats arbetade och de bägge blev huvudansvariga för projektet. Här krävs lite förklaringar. Skälsö arkitekter hade startats 2010 för att utveckla området Bungenäs där försvaret och kalkindustrin hade präglat landskapet. Skälsö blev kända som »bunkerarkitekterna«, en roll som lärde dem massor, »i mötet med befintliga strukturer« – läs metertjock armerad betong – men som också rätt snabbt kändes för trång.

I december 2018 var Skälsö-äventyret över och det blev naturligt att stänga kontoret. Bara Joel och Mats arbetade på Gotland vid den tiden och de bägge startade arkitektkontoret Ateljé Ö vid årsskiftet 2018–2019. De är sammansvetsade vänner, de gick arkitektskola i Lund och Köpenhamn tillsammans och har nu arbetat ihop i 13 år. Detta hus var deras första stora gemensamma projekt. Här skulle de rita och bygga ett helt nytt hus, utan att förlora platsens själ.

»Kring ett hus som har älskats i nästan 30 år har det uppstått speciellt laddade och viktiga platser. Det vore idioti att plöja bort allt det och börja från noll. Vi ville behålla så mycket som möjligt.«

Joel och Mats samlade platsens alla specialiteter – de fina ställena i lä, morgonplatser, kvällsplatser, yviga rosenbuskar, stenpartier, en jordkällare. Den gamla kåken var varm och lite råddig. Utmaningen var att bygga ett stiligt och tre gånger så stort stort hus utan att förlora känslan.

Huset ritades efter flera traditioner. De modernistiska linjerna hämtades från de amerikanska case study-husen från 50-talet där arkitekturen var som en skiss för ett liv nära naturen. Men huset präglas också starkt av en gotländsk, lågmäld tradition där byggnaderna ofta hukar i strandlinjen. Taket är ett traditionellt faltak, lagt med brädor av gotländskt kärnfuru. Kärnfur också i alla fönsteromfattningar, ingen trist aluminium.

Stenläggningen av kalksten kommer från ett lokalt brott, stommens betong från en närbelägen betongfabrik.

»Vi försöker alltid arbeta med lokala material. Det är en drivande generator. Vi gillar när materialen är var de är. Trä ska inte kamoufleras, sten ska vara sten«, säger Mats.

De råa, ärliga ytorna är krävade och det blir därför en högre precision när arbetet utförs. Missfärgningar och små defekter i betongen ger den liv och berättar om de människor som göt den.

»De kanske stötte emot gjutbordet och det blir ett avtryck«, säger Mats.

Även om linjerna är strama är känslan varm, mest beroende på trä, inredningen har ytor av almfaner med en rödaktig ton. Faneret tillverkas utomlands och är genomskuret för att framkalla den flammiga ådringen som ger liv och djup i ytorna.

»Att rita alltför minimalistiskt skulle vara fel. Det skulle inte bli ett ’minimalistiskt sociopat-hus’, utan ett härligt och njutningsfullt hus, brokigt och levande. Det är ett hus du vill ta i. Det kommer att åldras vackert«, säger Mats.

Ateljé Ö ritar mest privatvillor, samt en del inredningar. Kontoret fokuserar på Gotland. Både Joel och Mats bor här med sina familjer. Kontoret ligger »mitt i smeten« i gatuplan i Visby.

»Det är kul, vi känner oss som en del av staden.«

Hantverkare och byggare är lokala.

»Det blir bäst när vi arbetar på hemmaplan, vi kan snabbt besöka jobben och verkstäderna, fortsätta dialogen, titta, klämma, diskutera materialbehandlingar.«

De flesta jobben ligger bara tio minuter från kontoret. Är det långt tar det 45 minuter med bil.

»Det som fostrat oss är mikroklimatet med lokala hantverkare och leverantörer, smeder, finsnickare. Vi är kompisar och ett gäng som skapar fin arkitektur tillsammans.«

Så klart tar kontoret emot uppdrag också från andra delar av landet. Just nu pågår två projekt på Västkusten.

»Det är kul med andra platser. Vi kan ta det gotländska tänket med oss dit.«

Huset tog ungefär två år att bygga och stod färdigt 2018. Det är relativt stort, men underordnar sig ändå platsen. I anslutning till huvudbyggnaden finns ett större gästhus, bastu, förråd, som en liten by på strandvallarna ner mot havet som ligger 70 meter bort.

Huvudbyggnaden ligger i en bädd av grönska. Inget schaktades bort. Syrénbersån som fanns tidigare har börjat blomma igen. Mormors ros har återplanterats vid gaveln.

»Vi vill att husen ska smälta in det som finns runt om och vara ett med platsen. Det värsta som finns är när beställare har fällt alla träd och grusat upp en yta ocn säger ’Nu kan ni rita’. Då brukar vi tacka nej«, säger Mats.

När nu vänner och gäster kommer tillbaka hit tycker de flesta att platsen och livet är detsamma som förr.

»De sitter på samma ställen, med samma utsikt, går på samma stigar. Det är den bästa feedbacken du kan få som en arkitekt, att beställare och brukare känner igen sig«, säger Joel.

Lustigt, trots allt det moderna här går tankarna till sommarvillor från 1800-talet. Det är nya uttryck för de klassiska punschverandorna, utan snickarglädje, men med den drömlika känslan av hus byggda för liv, lycka, stoj, trivsel och tankfulla kvällar under vida himlar.

Stjärnarkitektens trähus på Gotland

Kika in i familjens egenritade drömhus på Fårö

1:03

Efter reklamen: Se också: Intresset för tegel ökar – vi reder ut var det svenska teglet tog vägen

(1:03)

Hemma hos Joanna Lavén – en vintagedröm på Lidingö