Sveriges mest unika betongfasad – kika in i villan

1:32

Efter reklamen: Sveriges mest unika betongfasad – kika in i villan

(1:32)

Hus i grönska är en tidlös dröm. Den svenska stugan har uppdaterats i generationer, från små timmerkojor och masonitkåkar till rymdskeppsliknanande villor som har landats vid utsikter och kuster. Semesterhus har blivit permanentboende. Kusten norr om Malmö, vid Lommabukten och vidare är sandstrandskust.

Hit sökte sig Lundafolk för bad och havsluft, här byggdes småstugor för de allt längre semestrarna. Lomma var en industriort, känd och ökänd för sin asbestdammande eternitfabrik. Den är riven sedan länge, marken är sanerad och bebyggd och Lomma är en idyllisk liten kuststad med pittoreska sten- och eternithushus, trädgårdar, bygator och nya sjöstadskvarter runt hamnen.

Betong och grönska möts

Efter en liten strandskog norrut tar villorna vid igen och här ligger ett säreget hus som ekar av både modernism och industribyggnad. De skarpa linjerna balanseras av vackert grå cementblock, åldrade som strandträ och fint tonade av regn genom åren. Susann Larsson, frilansskribent, inredare och instagrammare om trädgård under namnet Purple Area, möter i trädgården bland ormbunkar, daggkåpor och hortensior under en mäktig tall som har stått pall här.

Den är ett vårdträd och ger karaktär åt platsen, som en växande måttstock mot hus, bilar, vägen utanför. »Jag älskar den där tallen«, säger hon. En arborist från lantbrukshögskolan Alnarp var här och kikade på den och gav klarsignal. Andra träd på tomten har fallit i stormar, rätt hiskeligt nära huset, och några gamla björkar har fått fällas.

Marie Olsson Nylanders Magiska Palats på Sicilien

Sommarstugan revs för att ge plats åt huset

Här stod förr en fallfärdig sommarstuga som revs när det nya huset skulle byggas. Men den gamla bosättningen lämnade ändå kvar ekon, ett slags ordning på tomten med höga träd och buskar, som rododendron, schersminer, plommonträd och en vildkaprifol som slingrar sig som lianer i träden. Det var mer sommarstugestil tidigare, med syrenhäck.

Nu är den borta och Susann prövar med en bambuhäck i stället. »Stommen i trädgården fanns redan här och jag har utgått från den«, säger hon. Hon har en fint avslappnad attityd till sin trädgårdsodling, låter den ta tid och vara lite rufsig här och där. Erfarenhet och tålamod har hon. Huset stod klart 1997 och under många år var det »fotbollsplan« på gården när Susanns och hennes man Pers söner växte upp. När matcherna avtog med åren, började trädgårdsintresset växa fram på allvar.

»Huset var en betongkloss – pang! – så jag ville ha kvar det gamla, vilda och tokiga i trädgården.« Trädgårdar är långtidsprojekt.

Trädgården tar form

»Är det en gammal trägård som här, tycker jag att man ska låta träden och det som är uppväxt vara, och inte skövla bort allting med en gång. Det tar 10–20 år för den att växa upp igen.«

»Målet är att ha mycket marktäckande växter, och inte lämna någon bar jord. Jag gillar att plantera i fält, vill inte att det ska vara för duttigt. Det ska kännas lugnt i trädgården.« En viktig grund är jordens surhetsgrad. »Det tog sin tid innan jag insåg att vi har sur jord och att den inte är klarar växter som gillar kalk.«

Det är mycket man måste tänka på så att rätt växt hamnar på rätt plats. Ska den ha sol, skugga?

»Det är ganska enkelt, men det har tagit mig åratal att komma fram till det. Man ska inte vara för petig heller, ibland det kan vara tvärtom i verkligheten från råden du får. Jag har testat, flyttat växter.«

Hon flyttar saker så de står på samma ställe, gräver upp bestånd av ormbunkar, sätter dem på nya platser. Vid ingången står en rundklippt buxbom, som en grön härlig ballong. Egentligen borde den inte trivas här i den sura jorden.

Susann ville ha den framför huset, men stötte på den gamla sommarstugans grund alldeles under jordytan. Till slut ledsnade hon och satte dit busken ändå, men det visade sig att den älskar platsen just för att rötterna når ner till grundens cement och kalkbruk.

Vid en uteplats växer Miscanthus giganteus, ett elefantgräs som vajar i vinden ända upp mot husets andra våning.

Hemma hos Nude of Scandinavia-grundarna: Betongdröm med spa

Huset byggs av cementblock på 1990-talet

Huset är byggt av cementblock som på 1990-talet såldes under märket Cten, en uppfinning av en nytänkande arkitekt i Åhus. Elementen är tunna cementskivor med cellplast emellan och bildar en ytterst välisolerad byggbit. Blocken har använts av till exempel Kreark arkitekter som under 25 år har ritat och byggt passivhus. Susann och Per hittade systemet på en bomässa där uppfinnaren själv berättade och sålde sitt byggsystem. Paret beslöt att pröva.

Ritat av Ulf Engstrand

Huset ritades av Ulf Engstrand på Skapa arkitekter, som bland annat har ritat storslagna villor i Ljunghusen och Höllviken. Det var ett experiment.

»När vi började ställa upp blocken svajade bygget, så vi fick använda järnbalkar för att stötta det, men det blev bra till sist.«

Blocken ger känslan att huset är ett tunt skal och kontakten med trädgården är maximal. Även inomhus har blocken fått vara obehandlade och de bildar vackra väggytor, som abstrakt måleri, unikt för varje block.

»En del tycker att det är kallt med sådana här väggar och att vi borde ha det mer ombonat, men jag upplever väggarna tvärtom som varma«, säger Susann.

Inne och ute möts i vardagsrummet

Golven i slipad betong tycks flyta ut tvärs genom de stora fönstren i vardagsrummet och ger en maximal kontakt med trädgården som omfamnar huset. Det är som att bo inbäddad i ett växthus. Matsalens glaslåda vinklar ut mot husets baksida där trädgården är orörd och snårig, innan bördiga fält tar vid.

Mark Isitt om arkitektritade huset – utan el och vatten

Villan bli utnämnd till Årets hus

Villan fick stor uppmärksamhet från start, bland annat ett hederspris i magasinet Hus & hems tävling om Årets hus. När huset byggdes hade Susann och Per inga barn, sedan kom två pojkar. De bodde först en trappa upp, det fungerade bra, men sämre när de blev tonåringar.

Efter ungefär tio år byggdes därför huset till med ett nytt stort kök och en bortre avdelning, där nu yngste sonen Sixten bor. »Han har en lyxtvåa med room service«, skrattar Susann, som tycker det är trivsamt att han bor hemma ett tag till.

Annons

Intresset för inredning och färg

Susann Larsson har varit intresserad av inredning så länge hon kan minnas. På högstadiet hade hon en grå period, gick klädd i grått och inredde sitt rum helt i grått, det var udda på 70-talet. På 80-talet blev det helt vitt och svart, med lite knallfärger till. Både Susann och Per växte upp i Malmö.

De träffades och flyttade senare till lägenhet i Lomma, där de hade en period med mörka vintagemöbler. När de byggt det här huset och flyttade in, passade de inte alls. Alla möbler byttes, utom Le Corbusiers klassiska liggfåtölj, LC 4, inköpt redan 1989. »Vi har förstått att den antagligen inte är äkta, men det är ändå en bra stol. Vi har till och med klätt om den.«

Trädgården har alltid varit en hobby

Susann var tidigare ekonomichef på ett företag, men började inreda kontor 2006 och bloggade samtidigt, nästan heltid i Sydsvenskan och Svenska Dagbladet. Hon var redaktör för tidningen Metro Bostad i tre år, tills den lades ner. Hon jobbar nu som frilansskribent för olika inrednings- och trädgårdsmagasin. Trädgården har alltid varit hennes hobby.

Per är entreprenör, med ett förflutet inom mobiltelefonbranschen. Men nu tar trädgården mycket tid, också för honom. »Per och jag jobbar olika. Han är mest intresserad av sådant som går att äta och jag är bara intresserad av grönska och kombinationer av växter.« Per driver upp skott från frön under vintern, har ett växthus på baksidan. De äter egna grönsaker hela somrarna.

Ingen av dem gillar gräsmattan, »Den ser hemsk ut«, och nu arbetas den bort med andra växter. En liten damm och skifferplattor bildar en samlad trädgårdsplats för uteliv och grillning, en grönskande oas i kuststaden med de eviga vindarna.