Det är som vanligt väldigt blandat.
Lite katastrofer, väldigt mycket skratt.
Ibland är det skratt bara för att man är väldigt trött.
Men det är oss i trädgården som tar sin form.
Sen hade vi en pandemi när vi började filma.
Sen blev det avbrott i allt.
Vi hade beställt att vi skulle göra säsong två.
De fick ta in andra filmer, vi fick ta in en film.
Vi filmade lite själva.
Det blev en paus i allt.
Men det har varit väldigt stressigt på slutet.
Vi vill ju också bli klara.
Men det är en trädgård som tar form som blir typ klar.
Det blev lockdown, då fick vi inte komma ner.
Det har varit utegångsförbud.
Ingenting har varit öppet.
Det har varit mycket hemma.
Det har varit mycket hemma.
Allting har varit stängt.
Men på något sätt har man blivit närmare sina hantverkare.
För att man har gjort det här tillsammans.
Och det är lika jobbigt för alla.
Och ingen klagar, du vet det bara så.
Och så bara gör man jobbet.
Men man kan känna för många frågor.
Att vi vet att det blev en pandemi.
Och hur vi känner med vårt hus.
Men det var ju det sista jag tänkte på.
Utan mer så här, shit vad gör vi nu?
Okej, hur ska det bli?
Hur ska det bli i världen?
Vad är det mer som händer med inbrott?
Eller om det regnar in?
Sådana praktiska saker.
Men inte att det var synd om oss.
För att vi inte kunde göra klart vårt hus.
Det har ju varit så sjukt jobbigt.
För vi bor, och det är svårt som tittare att förstå hur vi bor.
För vi bor i en historisk del av Tarn-Nimres.
Och de har ju arnor från 1400-tal, 1600-tal.
Vi har ju alltså kalkstensgat.
Och vi samlas med några kyrkor utanför vår dörr.
Och det är så himla fint.
Men det är också så himla oframkomligt.
Det är liksom, du kan inte komma med en vanlig bil.
Jo, om den blir repad så får det bli den.
För du vet, alla parkerar ju Heisenhoppsan.
Till och med sådant utanför oss att man inte får lov att parkera.
Där står alla.
Och den grejen med att få ner murbruk, stenar, träd till vår trädgård.
Och du bara kan komma in från en annan gata.
Du måste åka till en byggarbetsplats med stor parkering.
Lasta av för att lasta på till en annan bil.
För att lasta av till en annan bil.
Alltså nu tänker du.
Och du vet, och man blir bara trött.
Så det har varit jättejobbigt.
Logistiken.
Nej men jag, nej men alltså ja.
Var ska jag börja?
Nej men jag tänker så här.
Hemma i Sverige tror jag inte att jag har sugen på att renovera fler hus.
Det skulle vara om det är något sånt här exceptionellt.
Men däremot gillar jag att ha stora hus.
För då kan familjen samlas.
Jag kan tänka mig något mer.
Ställ dig på Italien kanske.
På Sicilien.
Något större, kanske mer på landet.
Men då vill jag att vi ska ha större barn.
Eller att man gör kanske något coolt.
Hotell kanske man gör.
Jag vet inte vad mer.
Så vi får se vad som händer.
Det kommer säkert hända något.
Det här är ju inte liksom spiken i kistan.
Nej.
Nej.