Arkitektens tegelhus är byggt för två olika liv
Arkitekten Charlotta Skog på CJ Studio har smak för tegel. I den nybyggda villan norr om Stockholm använde hon tegel i fasad, golv och fönsterbrädor. Nu ligger huset som en ståtlig borg och blickar ut över viken nedanför.
Lägg handen mot teglet, känn ytan. Just där i mötet mellan solvarm fasad och fingrar finns personligheten i den här villan. Den ligger som en liten borg högt över en vik norr om Stockholm. Tegel är tidlöst. Huset kunde faktiskt vara ett bevakningstorn från en annan tid, likaväl som en nybyggd villa. Vi kan också fantisera fram en vacker tegelruin här uppe, 400 år i framtiden.
»Det var härligt att rita olika möten av tegel. Fiskbensmönster i golven. På den bakre fasaden av huset finns ett blixlåsliknande förband i hörnet. Inomhus fick teglet krypa in till fönsterbrädor«, berättar Charlotta Skog som driver arkitektkontoret CJ studio tillsammans med Jonna Flordal.
Charlotta Skog
Ålder: 42 år.
Yrke: Arkitekt och medgrundare på CJ studio.
Bor: Norr om Stockholm.
Familj: Niklas, tre bonusbarn, hund och en bebis.
Byggnadskonst från teglets gyllene era
Charlottas smak för tegel sitter grundmurad sedan barndomen i ett sommarhus i Torekov och under resor i danska tegeltrakter. Hon är uppväxt i Stockholm, men valde att läsa arkitektur i Köpenhamn. »Fantastiska tegelkåkar.«
Charlotta har också arbetat med gasverksområdet i Hjorthagen i Stockholm, »den tegelröda staden«, ett mekka för tegelfantaster som dyrkar arkitekten Ferdinand Bobergs fantasifulla tegelkonst från 1890-talet: mjukt välvda bågar, mönsterband, ornament, toureller – småtorn – och två väldiga gasklockor, industribyggnader som ritades för att vara vackra i evighet.
Det är byggnadskonst från teglets gyllene era. Vid förra sekelskiftet fanns 500 tegelbruk i Sverige. I dag finns det två: det lilla hantverksbruket Horns tegelbruk samt ett industriellt bruk för taktegel i Vittinge. Ingen storproduktion av fasadtegel finns kvar i landet. I Danmark lever traditionen i en handfull tegelbruk som har blivit en internationell succé. Varför har vi inga tegelbruk här hemma?
Teglet i Charlottes och sambon Niklas hus köptes från Petersen tegl, ett världskänt tegelbruk i södra Danmark, alldeles vid tyska gränsen, vid en av de grunda leriga vikarna i området. Petersen har bränt tegel med samma familjeägare sedan 1791. I dag är produktionen modern, men det tillverkas också handslaget Kolumbategel, utvecklat för Kolumbamuseet i Köln, ritat av Peter Zumthor och populärt på märkesbyggnader, kulturhus, villor och byggnader från Manhattan till Japan. I en värld av betong har tegel en egen personlighet, ett material närmare oss människor.
Ett hus för två liv
Charlotta Skog bodde tidigare på Söder, men träffade Niklas som redan bodde i området med sina tre barn. Han hade redan spanat på en närliggande tomt, försökt köpa den en gång, någon annan köpte, men inget hände. Nu blev tomten till salu igen. De bägge började kika på den obebyggda ytan fylld av tallar, bara 100 meter bort, men högre upp. Skulle de bygga något tillsammans? Tankarna gick så klart mot ett tegelhus. »Vi gick till tomten ganska ofta och började känna in den och jag började skissa på ett hus.«
Niklas hade en idé om hur det skulle fungera. Han har sina tre barn varannan vecka och när de var hos sin mamma gapade hans hus tomt. Han önskade sig nu ett hus som kunde fungera för två olika liv, barnliv och utan. »Det kändes modernt att huset skulle kunna ha liv och rörelse även om nedervåningen var tom. Det är lite sorgligt med tomma barnrum«, säger Charlotta.
Hon har tidigare arbetat med både lägenheter och villor och försökt att hitta lösningar för »de nya familjernas« växande, skiftande familjeliv, ibland sex personer, ibland två. Det finns nya sätt att tänka kring rumsindelningar och flexibilitet. »Det är en utmaning i dag, speciellt med dagens dyra kvadratmeter.«
Niklas och Charlotta ville ha en våning med kök, vardagsrum och sovrum, ett plan för alla. På våningen under skulle barnen ha sina rum varannan vecka. Tomten köptes, skisserna förfinades. Paret tog hjälp av arkitekten Max Holst för att rita till det formella bygglovet. Kök, vardagsrum, terrass, badrum och gästrum med ingång via trappa till övervåningen. Tre sovrum och ett litet arbetsrum där nere. Undervåningen byggdes med en stomme av thermoblock, delvis i suterräng. Övervåningen har trästomme. Hela huset kläddes med handmurat Petersen-fasadtegel som kom med en långtradare från Danmark.
»Det är inte så vanligt, men ett vackert sätt att bygga ett hus på. Det stod tegelpallar överallt.«
Två olika bygglag arbetade med fasaderna, som fick skiftande utseende beroende på de murande händernas naturliga variation i bruk och stenar. »Murarna spände snören för varje rad på det gamla viset. Vi var ofta där och kollade och jag lärde mig massor.«
Tegel växte på fasaden, runt huset och vid poolen, i olika förband i gångar, murar och som tegelstigar in i trädgården och ut på parkeringen. Bygget gick snabbt, på sådär 9 månader. »Dagen före julafton släpade vi upp sängar till huset, som knappt var torrt.«
Vinklingen av huskroppen är viktig. Det är inte en vanlig L-form, utan en öppen, välkomnande vinkel mot trädgård och pool, omgivna av låga murar och gångar med fiskbensmönster. »Det jag älskar med huset är himmelsljuset. Att sitta i vardagsrummet om kvällen med en lilarosa himmel, det är något hisnande i det, som ett flytande konstverk. Det är det bästa med huset. Det mår vi bra av.«
Rum med kalkputsade väggar ger en särskild harmoni. »Det går att liksom flyta runt i huset på ett väldigt fint sätt«, säger Charlotta. Trädgården är ritad och planerad av Anna Lundberg på Blackbird garden architects och smälter fint ihop med huset.
En bokhäck fick skydda mot både blåst och insyn. Under sommarhalvåret växer livet ut i trädgården, som är ganska liten men lummig och magisk. Björkar på baksidan. »Jag tänker på Finland och ett slags Mumin-skog.«
Trivs med det lilla företaget
Efter skolan i Köpenhamn fortsatte Charlotta på KTH i Stockholm. Där träffade hon Jonna Flordal och de blev vänner. Charlotta praktiserade i New York och Tokyo. Ett projekt var en blogg för tidningen Rum om att arbeta på en japanskt arkitektkontor. »Där finns ett annat och spännande tänk kring byggnation. De är duktiga på planer, och att göra byggnaderna illustrativa och lockande, fast hus i Japan har en livscykel på 30 år.« Är det jordbävningshotet som ger en mer rörlig och fatalistisk syn på arkitekturen? Här uppe i Norden räknar vi kallt med berggrunden.
Charlotta blev färdig arkitekt 2010. Hon arbetade på olika kontor: Wester + Elsner och Koncept, men efter åtta år slog sig hon och Jonna ihop och startade eget. »Någon gång skulle vi testa att vara egna. På större firmor fick vi inte rita så mycket själva. Nu får vi göra allt: rita, projektleda, träffa kunder. Det passar oss bra.«
Det har gått fint för CJ studio med blandade uppdrag: kontor, butiker, restauranger. Ett hus i den finska skärgården, Polariums huvudkontor och hus på Mallorca. Caia cosmetics CJ-ritade huvudkontor valdes till Sveriges snyggaste kontor 2022. »Det kan vara kul att rita en tvättstuga, bara kunden har rätt attityd och ambition. Det kan vara stort eller smått, lyxigt eller bara smart.«
Kontoret har i dag en anställd. Det lilla formatet är personligt och effektivt. »Jag trodde vi skulle bilda bolag med 10–15 personer, men vi insåg att vi skulle vara små. Vi har det bra, kan prata och göra allt, det är jätteskönt«, säger Charlotta Skog och sammanfattar sitt tegelparadis uppe på höjden.
»Ljuset och himlen. Formen anpassad till solen och dagen. Att få leka med olika tegelsättningar. Planlösningen för barnens varannan vecka-liv. Det blev bättre än vad jag någonsin hade kunnat önska.«
