Nanna Lagerman, hemma hos.

1:15

Efter reklamen: Hemma hos Kristina Tjäder – designchef hos Dagmar

(1:15)

Det handlar om att skapa världar. Nanna Lagerman gjorde det i sitt rum som åttaåring och hon gör det i dag som en av landets främsta inredningsdesigner. Kasta ett öga på hennes hemsida och de filmiska miljöerna radar upp sig, den ena stiligare än den andra. Eleganta kontor, entréer, hem, ofta med något som spretar spännande. Det är säkert och självklart. Hur gör hon?

Nanna Lagerman

Ålder: 60 år.

Bor: Lägenhet på Östermalm, Stockholm.

Gör: Inredningsdesigner.

Aktuell med: Ett samarbete kring framtidens hem med Ikea på Milanomässan i juni. Eget bokprojekt och planerar för en utställning under Venedigbiennalen 2023.

Rrrrrr, fingret pressar ringklockan till en våning i ett tjugotalskvarter i närheten av Karlaplan i Stockholm. Allt är gediget här, huggen gatsten i vackra bågar, kastanjer, ett stadshörn så fint bevarat att det liknar en filmscenografi, precis innan kamerorna rullar. Nanna Lagerman öppnar dörren till sin hemmavärld och andningen går ner. Jag vill sätta mig i en soffa och bli sittande, läsa en bok, lyssna på tystnaden, spana på allt i spännande travar, konsten på väggarna och stämningen. En inspirerande trygghet, lugnt, men inte tråkigt, det finns intressanta saker överallt, souvenirer från livet.

Vardagsrum.

Fotokonst av Denise Grünstein. Blomsterbord, Svenskt tenn. Lampa Taccia, Flos. Ljuslykta, Skogsberg & Smart.

Pia Ulin

»Jag ville ha en vuxenlägenhet för mig och då fick jag lov att tänka: ’Vad gillar jag, vem är jag i dag?’« säger Nanna över kaffebryggaren. »Jag ville skapa ett hem som speglar mig, inspirerar mig och som jag varje dag vill komma hem till. Det ska vara lugnt, skönt och ha en estetik som är jag.« Det skulle också finnas en hållbar tanke, med mestadels svenskt, skandinaviskt och vintage.

»Varför trivs vi på vissa ställen och inte på andra? Något som ser ut att vara perfekt visar sig skava i själen. Miljöer kan skapa upplevelser av förundran, glädje och inspiration, men vi kan också tappa energi, bli ledsna av miljöer. Varför?« frågar hon sig.

Bokhyllor i arbetsrum.

Bokhyllor USM Haller. Vintageskrivbord Frate av Enzo Mari. Skrivbordsstol, vintage Charlotte Perriand. Blå lampa 265, Flos. Svart lampa Atollo, Oluce.

Pia Ulin

Hemma hos Petter Northug i centrala Olso – kika in!

Inredningsdesigner

En erfaren inredningsdesigner har sin säkerhet och den kan visa sig just som frågor. Det är det viktigaste vi kan göra när vi inreder: fråga oss saker, fundera, testa och nå våra egna svar. Det är inredningsdesignerns roll att hitta dem och utveckla dem i material och stämningar. Varifrån kommer inspirationen, idéerna, uppslagen?

»Inredning handlar för mig dels om att tolka en framtid som ännu inte existerar, dels att skapa miljöer som människor mår bra i. Jag tittar väldigt sällan i inredningstidningar, det är inte där jag hittar inspiration.«

Rumsavdelare egen design.

Rumsavdelare i spegelglas, egen design.

Pia Ulin

Däremot älskar hon smalare modetidningar, här är det snabbare stories, mer lekfullt och oväntat. Inredningstidningar kan vara tråkiga, förutsägbara och alldeles för allvarliga.

»Jag kan se en formsiluett eller ett material och överföra det till rum«, säger hon och berättar om personliga butiker i Soho i New York, arkitektritade villor utanför Milano eller vår egen Zorngården i Dalarna. »Det är så jag plockar min inspiration. Men jag måste se på riktigt och känna, uppleva, det räcker inte alltid med bilder«, säger Nanna och visar en 80-talsinspirerad metallskimrande kudde i Liljevalchssoffan, klädd i grovt beige linnetyg.

Kök och matplats.

Hans Wegners CH23-stolar runt bordet, högblank Tobi-Ishi, design Edward Barber och Jay Osgerby. Taklampa Turciù, från Castellani & Smith. Kakel från File under pop. Platsbyggt kök. Gröna vägglampor, Kalmar lighting.

Pia Ulin

Det är kontrasterna som gör det, det lilla pirret i harmonin. Det glänsande tyget hittade hon i butiken Tygverket på Söder i Stockholm, en källare proppfylld med alla sorters tyger och ett av hennes favoritställen. Det är så hon får sina idéer, inte i första hand av andra inredningar, utan av världen där ute, om så bara lokala gator, med modebutiker och konstutställningar. »Jag vill se oväntade miljöer, få impulser, hitta idéer och mina lösningar själv.«

Hemma hos floristen Sophie Wiking – så blandar hon gammalt och nytt

Nyfikenhet startade som liten

Nyfikenheten hade hon redan som barn. Hon växte upp i en villa i Nockeby, i ett traditionellt inrett hem som det ofta såg ut på 1960- och -70-talen, den nu glömda delen av svensk inredningshistoria, inte plastmöbler, jeanssoffor eller gröna stålrör, utan antikviteter och arvegods, sökandet efter traditioner när världen rusade framåt. Det var 70-talet; sitta med V-jeans i ärvda, omklädda möbler och se månlandningar. Nanna ville något annat, stängde dörren till flickrummet och satte i gång. »Jag inredde dockhus vid fem eller sex, lite senare målade och skapade jag mina egna världar i mitt rum, målade om väggar och möbler, sydde gardiner, kuddar, skapade stilar tidigt. Det var ett sätt att skapa en trygghetssfär. Det är det jag fortfarande gör och har blivit bra på.«

Gustaviansk soffa i hall.

Gustaviansk soffa hittad på Myrorna i Hjorthagen. »Den målade jag med vit färg, även tyget, till ett jobb för Elle Decoration för många år sedan. Jag tycker väldigt mycket om den.« Ikeas byrå Malm med spegelfolie, en specialedition. Brun Roly poly av Faye Toogood. Foto, Ann Eringstam. Rutiga dukar av Anders Widoff.

Pia Ulin

Innan hennes vuxna liv med inredningar tog hon en lång omväg via text. Hon hade velat gå en beklädnadsteknisk utbildning men halkade in på Berghs, blev copywriter och arbetade på reklambyråer i tio år tills hon ledsnade och såg till att få sparken. Efter det öppnades helt nya dörrar. Nanna började göra hemma hos-reportage för Svante Öquist på Elle, träffade fotografen Pia Ulin och de två började göra inrednings- och reklamjobb.

Allt fokuserades mot bildskapande. »Jag jobbar fortfarande så, jag vet hur bilderna på inredningen ser ut redan innan en miljö är klar. Det är ett slags filmisk instinkt.« Nanna har alltid haft ett stort intresse för psykologi och hon hann med ett par år med studier inom psykosyntes och en coachutbildning. »I dag ser jag hur allt hänger ihop, jag brinner för vackra rumsligheter, att få människor att må bra och känna sig trygga.«

Skrivbord i arbetsrum.

Vintage skrivbord, Frate av Enzo Mari. »Jag gillar inte att sitta vid skrivbord, bara när jag måste. Jag vill vara i rörelse och få idéer.«

Pia Ulin

Ikea gav henne jobb som inredare och stylist. Hon kände direkt igen sig i företaget. »Jag är tacksam för alla år, jag lärde mig otroligt mycket och hade roligt, men efter 20 års tågresor till Älmhult ville jag vidare.« Hon är en self-made woman, ingen arkitektutbildning, men kanske just därför går det fint. Större inredningsuppdrag började dyka upp.

Hemma hos hockeylegendaren Börje Salming – se bilderna!

I dag befinner sig inredningsbranschen i en omvälvning mot miljötänkande och återbruk. Ett av Nannas finaste uppdrag under de senare åren var ett 800 kvadratmeters kontor för Ikea i Malmö. »Uppdraget var ett kontor som hade en hemmakänsla, var personligt och som vi inte hade sett förut, med enbart Ikea-möbler och Ikea-vintage. Det var ett drömprojekt, vi använde möblerna på nya sätt, klädde om, målade om, satte dem i nya kontexter, vred om vår gemensamma bild av företaget och hur ett kontor kan se ut.« Projektet vann fem internationella designpriser.

Öppen spis.

Fartygsplåt i öppna spisen som blev en öppning mot stora rummet.

Pia Ulin

Ett annat kontorsprojekt hon ansvarade för nyligen har 90 procent återbrukade möbler. »Kan vi bygga hem med vintage kan vi bygga kontor på samma sätt. Det handlar om ett nytt mindset för framtiden. Den yngre generationen tänker helt annorlunda om vad som är viktigt, det är inspirerande.« Den inredningen nominerades nyligen i världens ledande designtävling, Dezeen awards. Nanna har fått nya frågor att ställa: »Hur vi kan skapa hållbara kontor? Kan vi designa ur ett lokalt perspektiv? Måste all inredning vara ny? Hur kan vi vända på gamla föreställningar, tänka i nya banor?«

Och hemmet här i det lugna gathörnet, hur såg det ut förut? Hur växte det fram? Nanna och hennes familj flyttade in 2005, under de minimalistiska åren. Väggar revs. »Det blev vitt, vitt, vitt med Asplund-byråer, vitt kakel, vitt kök, vitt stort bord med vita stolar. Det var det som var fint då.« Så rullade livet på med barn och jobb. Efter skilsmässa och med utflyttade barn uppstod frågan: Vad ska jag göra nu? »Stanna och renovera«, föreslog hennes bror och så blev det. Nu kunde Nanna göra som hon ville, ta det från grunden, också med andliga inslag.

Badrum.

Badrummet är putsat med Claystone i en svag gröngrå nyans, puts som även fungerar som vattenspärr. Ytan blir vattentät när den lackas.

Pia Ulin

Rektorn för feng shui-skolan i Göteborg anlitades och gick igenom lägenheten. Det blev tydliga order: »Flytta garderoberna i sovrummet. Du sover i ett currykors.« Speglar och mörka färger i ena delen av vardagsrummet. Glas. Nanna följde anvisningarna, men tolkade dem på sitt sätt. Det skulle vara kakel i köket, men det hade hon just tröttnat på och satte det i taket i stället, en idé hon hade snappat upp i Italien. »Titta upp. Det är ytterst sällan vi gör något åt taken här i landet.«

Benjamin Ingrosso visar upp lägenheten – se nya bilderna!

Nu står matbordet under en grönskimrande kakelyta, det påminner om solskuggor på ett tält. Mer sådant! Alla rum och snickerier har samma färg. »Grått kan bli kallt, men just den här nyansen är väldigt behaglig«, säger hon och ser sig om, nästan förundrad, men nöjd. Vardagsrummet delas av en glasvägg, där bakom arbetsbord, bokhyllor, bilder, kataloger, härligt plick-plock som i Estrid Ericsons ljuvliga arbetsrum bakom en glasvägg i Svenskt tenns terum. Renoveringen tog fyra månader. »Det blev inte bara en renovering utan en personlig resa som fick ta sin tid. Jag rensade ut ett halvt liv, mejslade fram mig själv via renoveringen och jag är glad att jag drev igenom allting som jag ville.«

Sovrum.

Yllepläd från Céline. Taklampor, Svenskt tenn.

Pia Ulin

I vår bor Nanna ett par månader i New York, där hennes son lever sedan länge. »Jag har behov av att vara i rörelse, uppleva och betrakta, vara i stora städer, det är där jag får inspiration och känner mig riktigt hemma. Kanske är det inte så långt kvar till min egen lilla ’studio apartment’ i New York?« säger hon med resan redan i kroppen. Till sommaren kommer hon tillbaka, i början av juni kan vi se hennes tolkning av framtidens boende, ett samarbete med Ikea under Milanomässan om vad som blir viktigt och hur vi kan leva och bo mer hållbart. Nanna Lagermans uppgift är tidlös. Det handlar alltid om människor och hur vi lever och försöker leva på alla nivåer, i alla slags rum.