Historiskt Konstnärshem på den franska landsbygden

0:56

Efter reklamen: Vardagslivet vid Hoby Kulle

(0:56)

Familjen López bor strax utanför byn Bonnieux i franska Luberon – mitt i naturen. »Samtidigt som vi trivs med att bo lite för oss själva här ute på landet, omgivna av berg och vidsträckta fält, befinner vi oss mitt i ett internationellt sammanhang och har nära till flera internationella flygplatser. Det är alltid enkelt att ta sig dit man vill«, berättar Ebba L López.

Ebba är inredningsarkitekt och lever här tillsammans med sin man, glaskonstnären Kiko López och deras två barn. Hon är uppvuxen i Frankrike med svenska föräldrar – mamma är designern Anna Bonde och styvfar konstnären Arne Tengblad. »Mamma var äventyrlig under det tidiga 70-talet och tog med sig mig och mina syskon ner till Provence, eftersom Arne redan hade hittat hit.«

Ebbas svenska har en musikalisk språkmelodi med fransk intonation, där meningarna ibland fylls ut med ett franskt ord eller en engelsk fras. »Jag studerade inredningsarkitektur i San Francisco, och det var där jag och Kiko träffades. Efter några år tillsammans ville jag flytta hem till Europa, och som svar på det frågade han om jag ville gifta mig med honom«, säger Ebba och skrattar.

Annons

Kiko växte i sin tur upp i Puerto Rico och Miami. Han hade hunnit studera arkitektur vid Rhode Island School of Design och redan börjat arbeta professionellt med glas när han och Ebba möttes i San Francisco. Glaset skulle senare forma hans konstnärliga karriär. »Till slut hamnade vi i Provence, eftersom vi lockades av att leva ett enklare liv. Och eftersom Kiko har gallerister över hela världen känns det aldrig som att vi helt och hållet lever ute på vischan – vi har alltid ena foten i delar av världen där tempot är betydligt högre.«

Drivkraft att skapa personliga hem – historien upprepar sig

Familjen har bott i huset sedan 1998, enligt Ebba antagligen den senaste gången som fastighetspriserna fortfarande kunde anses låga (innan euron infördes). Då hade den unga familjen två små barn och köpte ett hus som egentligen var alldeles för stort, men omöjligt att motstå. Som kontrast till Kikos internationella konstnärskarriär arbetar Ebba främst lokalt. Hon har sin egen studio och showroom i byn och hennes inredningsuppdrag ligger inom en radie på ungefär tio mil. Drivkraften är att skapa personliga hem och därför är hon noga med att också välja lokala material och anlita lokala hantverkare. »Jag växte upp här, och när jag var liten red jag in till byn på häst för att köpa godsaker. Nu bor jag själv här som förälder, med våra två barn. Jag renoverar gamla hus, rider hästar och kan glädjas år hur historien upprepar sig. På samma sätt blir det självklart för mig att arbeta med naturmaterial som bara blir vackrare med tiden.«

»Det är tack vare Ebba som vårt hem har sin värme och skönhet«, säger Kiko López, som befinner sig i sin ateljé – trots att det är lördag.

Annons

Byggnaden från 1847 är speciell: 6 meter bred och 25 meter lång, fördelad på tre våningar. Huset är högt och smalt – »formen av ett cigarettpaket ställt på sidan« – och placerat i öst–västlig riktning så att mistralen inte kommer åt det. Utan glasrutor som skallrar eller fönsterluckor som slår, trots starka vindar. »Vårt hus står alltid stadigt, ett tryggt familjehem som jag kallar för Elefanten.«

Renoverat nästan allt själva

Dessa typiska byggnader, som en gång uppfördes för att odla silkesmaskar i, har en lång historia i regionen – måtten anpassades nämligen för torkställningar avsedda för mullbärsblad, maskarnas föda. De människor som levde på gården använde endast en liten del av bottenvåningen och ett par rum på mellanplanet som bostad, resten var biytor. Samtidigt rymmer huskroppen enorma volymer. Familjen López bodde först i en tredjedel av huset, sedan i halva. I dag är kök, matsal och vardagsrum samlade på bottenvåningen, med fyra sovrum på övervåningen. De har gjort nästan all renovering själva, tillsammans. De har bland annat öppnat upp norrsidan av huset med fönster för att släppa in ljus och anpassa den gamla byggtraditionen till ett samtida liv. Nu når solen huset från morgon till kväll.

Annons

Dinesen country home – ett hus fullt av historier

De rödfärgade provensalska klinkergolven är något Ebba ofta kämpar för att bevara hos sina klienter. I parets eget hem utgör de ett karaktäristiskt inslag tillsammans med trärena takbjälkar och kalkvita väggar. Hus som byggts av sten och lera har få räta vinklar, men de uttrycksfulla väggarna är desto mer tillåtande att hänga konst på – verk som oftast är skapade av vänner i parets bekantskapskrets. I varje hörn väntar vackra ting från resor och de lokala antikmarknaderna – brocantes – som Ebba och Kiko besöker i stort sett varje söndag. Hon älskar stolar och han är intresserad av keramik.

Kikos egen konst har en given roll, hans verk byter ofta plats i hemmet och Ebba tycker särskilt mycket om att arbeta med Kikos konst. »Hans speglar har något hemlighetsfullt över sig och skapar nya känslor beroende på vilket sammanhang de placeras i. De är omöjliga att tröttna på och växer hela tiden – jag skulle aldrig kunna leva med någon jag inte beundrar.«

Annons

Paret López utstrålar en sällsynt känsla av en stor kärlekshistoria. Som två människor som har ett långt och rikt liv tillsammans. »Livet med Ebba är ett fantastiskt äventyr«, säger Kiko och ler. »Vårt hem är min favoritplats på jorden och jag skattar mig lycklig varje dag vi får vara tillsammans här.«

Området har en lång tradition av glasblåsning och den lokala historien har blivit en viktig del av Kiko López konstnärskap. Hans konstnärliga uttryck präglas av djup kunskap om materialet, hans nyfikenhet på traditionella tekniker och viljan att hela tiden vidga perspektiven. »Det finns många spännande saker med speglar. Jag är dessutom djupt fascinerad av den eviga kampen mellan kaos och ordning«, säger han.

Annons

I hans ateljé hänger en mobil i taket som ska hålla borta onda andar. På helgerna är assistenterna lediga och Kiko är, som han säger, »i sitt eget huvud«. Speglarna han skapar är långt ifrån platta glasytor – de är fulla av liv och påminner om skimrande vattenpölar. »Silvret på glaset, likt de första fotografierna, registrerar ljusets dialog och skapar överraskande interaktioner och stämningar, är allt annat än statiskt. I stället något pågående, tidlöst, utan början eller slut.«

Den ständiga rörelsen beskriver även hur de båda arbetar – Kiko med sin konst och Ebba med sina interiörer. Inte minst i familjens eget hem, där hon uttrycker sig fritt. »Man kan säga att vi lever ett liv och ett äventyr tillsammans med våra barn Leo och Alba. Vårt hem är en spegling av det och bär spår av varje ögonblick, känsla och erfarenhet som det har skänkt oss. Vi skulle inte vilja ha det på något annat sätt.«

Färgstark konst och antika fynd hemma hos Sanna Fehrman