Kika in i Gotlands mest unika prästgård: ”Huset tog mig med storm”

1:59

Efter reklamen: TV: Kika in i Gotlands mest unika prästgård

(1:59)

När Sofie Gidfeldt steg över tröskeln till den k-märkta prästgården i Barlingbo sommaren 2018 tappade hon andan. Ljuset som tycktes komma överallt ifrån, den milsvida utsikten över öppna fält, takhöjden på 3,80 meter, pardörrarna från sekelskiftet och inte minst kakelugnarna, hela sju till antalet, förtrollade henne fullständigt.

I teorin var allting fel. Gården var för stor, hade fel läge, krävde för mycket renoveringsarbete. Men Sofie, som blivit kär vid första ögonkastet, lyssnade på sin instinkt som ropade: »Här vill jag bo!«

»Huset tog mig med storm. När vi satte oss i bilen efter visningen sa jag till min man Lars: Det här huset ska jag ha. Han tittade skeptiskt på mig«, säger Sofie och skrattar.

Men trots mögel på vinden och en epidemi av plastmattor lyckades Sofie övertyga Lars. Det här skulle bli bra! Mycket jobb naturligtvis, men bra. Efter konsultation med byggingenjörer och en andra visningsomgång med lägre utgångspris blev huset deras i november 2018. Men innan Gidfeldts satte nyckeln i låset fanns det en sak de ville göra: försäkra kyrkan att huset inte skulle stå tomt.

»När vi förstod att kyrkan önskade en köpare som bor i huset året runt, kände vi att vi ville berätta vilka vi var. Vi skrev ett brev och förklarade att vi har gotländsk bakgrund och att vi är en bofast familj.«

Prästgården är något av en huskändis på Gotland. Med sitt röda tegel och sin ytdekor är fastigheten en udda fågel bland öns vitkalkade prästgårdar. Den är ritad av stadsarkitekten Nils Böring, med inspiration från ungrenässans och nygotik. Sofie kallar gården sitt pepparkakshus.

Paret byggde om gammal skola – mixar konst med design

Mycket renovering var nödvändig

Det första steget i upprustningen av det eftersatta huset blev att renovera alla ytskikt på nedervåningen – väggar, stukaturer och tak – och att sanera möglet. Plastmattorna revs ut, originalgolven behandlades och ö-typiska material fick komplettera där det behövdes. Antikborstad kalksten från Burgsvik lades in hallen och köket fick ett golv av gotländsk mikrocement.

Nästa byggetapp skedde utomhus. Den rondellformade uppfarten grusades och en uteplats med kalksten byggdes vid gårdens bästa solläge intill flygeln, det andra huset som ingår i gårdsägorna. Flygeln är en 152 kvadratmeter stor vit kalkstensbyggnad byggd 1882, ursprungligen som arrendatorsbostad och brygghus. Tanken är att göra ett gästhus av det och Sofie drömmer även om en gårdskrog.

»Flygeln har en gammal bakugn, en riktigt cool, stor sak. Vi ska ta oss an huvudhuset först, men i framtiden skulle jag vilja ha någon form av gårdskrog.«

Annons

Hemma hos antikhandlaren Johan Sjöström – mixar allmoge med 70-tal

Det senast färdigställda projektet är helrenoveringen av den gamla pigkammaren. Av det forna rummet återstår bara den vackra kakelugnen, omkring vilken ett spektakulärt, hypermodernt badrum i gotländsk kalksten byggts upp.

»Jag ser kalkstenen som ett klassiskt inslag i varje gotlännings liv, en del av mitt dna. Jag älskar att det är ett organiskt material, att ingen skiva är den andra lik. Stenen pratar till mig.«

Gidfeldts köpte huset utan att veta om kakelugnarna fungerade.

«Kyrkan hade inte använt kakelugnarna på över tjugo år. I dag fungerar alla sju. En riktig vinstlott!«

Inredningen är lugn och ljus

Ett gotländskt tema går som en röd, eller snarare kalkstensfärgad tråd genom de praktfulla salarna. Många av möblerna, textilierna och belysningen kommer från gotländska leverantörer som Sofie har ett nära samarbete med. Och medan huset är k-märkt är inredningen till övervägande del högst modern, med inslag av utvalda auktions- och loppisfynd.

Sofie eftersträvar en inredning som andas lugn. Hon undviker övermöblering och har få saker framme. Alla snickerier är målade i samma lugna, grå färg, en kontrast mot allt det vita och ljusa.

»Jag är inte en person som skissar och gör mood boards i ett halvår. Jag kastar mig in i inredningsarbetet och märker under processens gång vad som funkar och inte.«

Naturen är en självklar inspiration.

»Alla som är från Gotland säger att de är inspirerade av naturen och jag kommer alltid tillbaka till den. Jag uppskattar till exempel att jobba med gotländska finsnickare som arbetar med gotländskt kärnvirke.«

Livet i ett k-märkt hus innebär en ständig dialog med länsstyrelsen och att förstå deras regelverk. Även tomten är k-märkt, vilket betyder att inte en buske kan planteras utan länsstyrelsens godkännande.

»Vi driver poolföretag och det hade varit jättefint att ha en pool att visa kunderna, men det får vi absolut inte bygga. Vi kan inte göra hur som helst och det har jag fått lära mig den hårda vägen«, säger Sofie.

Sekelskiftesvilla med ljuvlig trädgård – se bilderna!

Tidigare låg prästfamiljens sovrum på övervåningen med representation och arbetsplats i salarna på nedervåningen, men Sofie har vänt på den ordningen och har familjens sovrum i entréplanet.

»Jag respekterar husets historia, men jag vill också göra ett levande hem av det som är i dag. Salen där församlingsexpeditionen låg är numer sovrum och jag har gjort om kyrkans stora, gedigna bankvalv till min garderob.«

Hon flyttade tillbaka till Gotland

Sofie är urgotländska, uppvuxen i Villa Manhem, det gula huset mitt emot Hamnterminalen i Visby. Ett landmärke precis som den röda prästgården hon bor i nu. Hennes pappa drev hotellanläggning och Sofies gamla flickrum är numer ett konferensrum döpt till »Sofierummet«. Som så många andra gotlänningar lämnade Sofie ön för studier och jobb under några år.

»Jag saknade ön i stort sett hela tiden när jag bodde i Stockholm. Jag bodde mitt i smeten på Sibyllegatan och längtade efter den gotländska naturen och närheten till alla gamla minnen och dem man älskar. Det var när tankarna på att skaffa barn kom som jag ville flytta tillbaka till Gotland.«

Sofie återvände hem, bodde i Hamra på Sudret och sadlade i samma veva om från ekonom till egenföretagare. Hennes företag Oh living åtar sig inredningsuppdrag och projektleder husbyggen. »Jag är väldigt stolt över att jag vågade testa någonting annat, mer kreativt.« Sofie återvände till något hemvant men med nya erfarenheter. Det blev en nystart. »Jag är glad över att jag var ifrån ön, för det behövdes. Det blir något nytt när man återvänder hem med nya perspektiv.«

När Gidfeldts köpte prästgården med tillhörande parkträdgård på 5000 kvadratmeter var det en del olyckskorpar som kraxade »mycket att städa«. Men för Sofie är pepparkakshuset inte krävande. Tvärtom. Hon har funnit en händelseintensiv livsstil som hon älskar.

»Jag får kraft av det. Bor man så här behöver man lägga tid på sitt hem. Det är alltifrån att klyva ved till att ta hand om sjukt mycket löv varje höst. Det är inte för vem som helst, men för mig har det varit glädjande hela vägen. Jag gillar att vara i rörelse. Som tur är gör min man det också.«

Det sitter i väggarna på en gammal prästgård att vara både privatbostad och ett hus som välkomnar församlingsborna. Gidfeldts för traditionen vidare – I samma salar där Barlingboborna tidigare bokade dop och vigslar arrangerar paret i dag vernissage och matevent.

Kika in i Henrietta Fromholtz lyxigt renoverade lägenhet – se bilderna!

»När covid lugnar ner sig är sannolikheten stor att vi arrangerar något igen. Vi vill gärna bjuda in människor, inte bara de som bor i Barlingbo. Vi märker att det finns ett stort intresse.«

Barlingbo prästgård fortsätter fascinera.

Retusch: Imaginery SThlm

Få de senaste trenderna och nyheterna inom inredning i vårt nyhetsbrev – helt gratis!

Ja tack!

För mer information om hur vi behandlar din data se Aller Medias integritetspolicy.

Bekräfta din mejl

Vi har skickat ett mejl till din e-postadress.

Öppna mejlet och bekräfta din e-postadress så får du nyhetsbrevet inom kort.

1:9

Efter reklamen: Se också: Kika in i Henrietta Fromholtz lyxigt renoverade lägenhet

(1:9)