80-talslägenheten i Dalen fick ny arkitektritad kostym
Familjen Westblom-Gullmarstam vet hur en 80-talslägenhet ska renoveras. Återhållsamt vid första anblick, men lekfullt och underfundigt för den som verkligen ser efter.
Bostadsområdet Dalen i södra Stockholm började byggas av Svenska Bostäder 1979 och stod färdigt 1982. En arkitektur som tydligt drevs av såväl ekonomiska som sociala värden, när flera tusen hyresrätter byggdes i ett svep. Bebyggelsen varierades med flerfamiljshus och radhusliknande huskroppar som placerades kring gårdar med olika teman och gott om grönskande växtlighet. Området i Enskededalen består av totalt 14 gårdar och är i dag grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm. Under senare år har Dalens rykte fläckats av kriminella gängaktiviteter, men lokalpatriotismen är stark och närheten till stan gör att många gärna bor i lägenheterna med generösa planlösningar och de gröna gårdarna. Det är dock inte ett område man vanligtvis förknippar med arkitektritade inredningar.
Jesper Westblom och Moa Gullmarstam
Ålder: 44 och 43 år.
Familj: Tvillingsönerna Ian och Ando, 7 år.
Bor: Lägenhet om 105 kvadratmeter i området Dalen i södra Stockholm.
Aktuell med: Westblom Krasse står för ombyggnad och lokalanpassning av förskolan Filosofiska i Dalen, färdigställd under hösten 2025.
Blev tvungna att börja om från början
Men det är exakt vad som väntar på Grangården – där vi nu befinner oss. Hemma hos arkitekten Jesper Westblom, som själv är född i Dalen, och hans sambo Moa Gullmarstam, som vuxit upp i ett område strax intill – nu är det deras sjuåriga tvillingsöner Ian och Ando som springer mellan gårdarna. För ungefär ett och ett halvt år sedan flyttade familjen hit från gården bredvid.
»Vi hade egentligen inte tänkt flytta, men på sikt visste vi att vi skulle få behov av varsitt rum till barnen och gärna en toalett till – så dök den här lägenheten upp. Den var lite större än vår gamla, men helt orörd. Man hade i princip inte gjort någonting sedan husen byggdes i början av 80-talet och den var dessutom i väldigt dåligt skick. På ett sätt var det skönt att slippa avgöra vad som gick att bevara och inte, vi var helt enkelt tvungna att börja om från början. Vi hade dessutom lärt oss en hel del under renoveringen av vår förra lägenhet och väldigt mycket av det gick ju att applicera även här«, berättar Jesper.
Jesper Westblom driver arkitektbyrån Westblom Krasse Arkitektkontor, tillsammans med kollegan Robin Krasse. De ligger bland annat bakom utformningen av smyckesdesignern Göran Klings studio, hårsalongen Little faktory och den privata restaurangen Aganippe – som bland annat syntes i Residence under våren. Av detta syns så klart spår även hemma i Enskededalen, där man bland annat finner vägghyllan Buddy och sidobordet Elephant som Westblom Krasse ritat och tagit fram till tidigare projekt.
Familjen tog över lägenheten i juni 2024 och renoverade i fyra månader innan de kunde flytta in. »Vi ville att varje del av lägenheten skulle ha en specifik funktion och att helheten skulle kännas yteffektiv. Alltså, vi strävade hela tiden efter att vara mer precisa snarare än generella – alltså motsatsen till en mer öppen planlösning. Även om vi hade en klar bild av vad vi ville åstadkomma så gjorde vi hela tiden justeringar i vår ordinarie plan under renoveringens gång, för att vara säkra på att verkligen optimera alla ytor.«
Alla ytor har optimerats
En av de största strukturella utmaningarna breder ut sig i mitten av lägenheten, i form av en bärande betongvägg. Alla väggar förutom den revs ner under renoveringen. Man såg dock till att göra en öppning i betongväggen vid den tidigare klädkammaren för att öppna upp den mörklagda kärnan av lägenheten, samtidigt som två stora fönster installerades för att släppa igenom indirekt dagsljus. På så vis skapades en ljus och luftig yta som lägenhetens centrala mittpunkt, i stället för en stängd korridor.
»Många av lägenheterna i Dalen är väldigt mörka, på grund av huskropparnas djupa utformning. På det här sättet kunde vi öka kontakten och kopplingarna mellan rummen och få in dagsljus hela vägen in i lägenheten, samtidigt som vi skapade en rundgång mellan rummen med extra dörröppningar. Det ökade genast känslan av ljus och rymd.«
Köket gjordes om till ett parallellkök för att bli så effektivt som möjligt och är delvis öppet mot en mindre matplats. Badrummet fick en tydligt definierad tvättstugedel och högt sittande fönster för att skapa ytterligare ljusinsläpp. Vardagsrummet delades upp i två delar – en social del med plats att umgås och ha som bibliotek, och en lite större matplats där familjen har gott om plats att sitta och pyssla eller spela spel. Hemmets alla ytor optimeras ytterligare av platsbyggda och specialritade lösningar, det är knappast någon överraskning att en arkitekt bor här. Och att han har tagit med sig jobbet hem, på ett bra sätt.
»Det finns absolut en hel del gemensamma nämnare med vad vi gör på Westblom Krasse. Vi strävar ofta efter att noga programmera ytorna i våra projekt, snarare än att riskera att göra något generellt och överdimensionerat. Alltså programmera som i att göra en kompakt lösning, med ett tydligt formulerat syfte på en liten yta. Det kan ofta få en lägenhet att kännas större – trots sin storlek – eftersom den då rymmer fler funktioner.«
»Jag skulle helst se att vi bara hade varsin stol, ett bord och typ fyra skedar i köket. Rent konceptuellt tycker jag att buddhistiskt klosterliv känns väldigt lockande, där var sak har ett tydligt syfte som man slipper fundera så mycket över. Men nu har vi det inte riktigt så. Och Moa tycker nog att jag alltid underskattar vår familjs behov av förvaring«, säger Jesper och skrattar.
Sedan flyttlasset gick från granngården till den nyrenoverade lägenheten har Jesper och Moa låtit hemmet växa fram i sin egen takt, rummen har långsamt hittat sina funktioner i relation till familjens liv och vardag. »Vår förra lägenhet var väldigt färgstark, vi inspirerades av Bauhausskolans färgsättningsprinciper och undersökte dem på golv, tak och väggar. Men nu ville vi skapa en mer återhållen grundpalett och se det som en långsiktig process, där vi kan skapa nya färgkombinationer allt eftersom.«
Lekfull helhetskänsla
Grunden till lägenhetens färgpalett är den genomgående linoleummattan som löper över samtliga golvytor – en gräddig beige som strösslats med faktiska kakaoflarn. Utifrån den arbetade paret vidare med dörrarnas träomfattningar i furu, som har betsats i en varmare ton, och på toppen adderades en röd kulör som kontrast. Den varmt vinröda nyansen plockas upp som ett återkommande i inslag i varje enskilt rum. Den pryder bland annat stålbalken i matrummet, hyllorna i barnrummen och innertaket i mittrummet – som symboliskt nog blir lägenhetens bokstavliga knutpunkt.
»När det kommer till enklare prefab-hus med betongstommar och utanpåliggande plastkanaler överallt så finns inte så mycket tidstypiska detaljer och materialitet att ta fasta på. Utmaningen har varit att lägga till det lagret i efterhand.«
Trä och mosaik har introducerats för att addera materialitet till den enkla grundstommen. Mosaiken återkommer i köket, i hallen och i badrummet där barnen fick göra en Minecraft-gubbe. Helhetskänslan är fortfarande lekfull, men fokus ligger snarare på finurliga små detaljer som visar sig för den som tar sig tid att se efter.
»Vi är båda två väldigt förtjusta i Italien och Moa hade en idé om att vi skulle plocka upp någonting därifrån, något som ger en känsla av Medelhavet. Vi jobbade till exempel med en blå mosaik och gjorde ett vågmönster ovanför diskbänken. I stället för garderobsdörrar hängde vi upp skira spetsgardiner, som om man vore hemma hos en italiensk nonna.«
Att leka med arketyper är också något som återkommer i Westblom Krasses projekt. »Vi tycker om att låta oväntade inslag få bärande roller med en liten twist och anspela på historiska källor utan att bli för bokstavliga. Det behöver inte vara storslagna tillägg, utan kan vara små detaljer som tillåts skava lite och som får en att stanna upp och reflektera en stund«, förklarar Jesper.
»Jag tycker själv att det är väldigt spännande när man besöker en miljö och upptäcker att arkitekten har lagt in ett litet skämt någonstans. En figur eller detalj som bryter av mot den storslagna stramheten, tillagt för den som tittar noga och är uppmärksam. Som ett litet skämt.«
Andra element i lägenheten spelar motsatta roller, tidskrävande och kluriga detaljer vars syfte är att inte synas alls. Eller att distrahera från annat. »Vi gillar att jobba med höga och smala dörrar, för att det skapar fina proportioner. I den här lägenheten sitter väldigt många av dörrarna i den bärande betongväggen, vilket var begränsade i sig då de inte gick att öppna upp till tak. Samtidigt ville vi inte sätta in dörrfoder med standardmått, och foderlösa dörrar lämpade sig inte med tanke på socklarnas utformning – lösningen blev i stället att förstärka och förlänga dörrarnas foder upp mot tak med en tjockare fyrkantslist.«
Genom att avsiktligt göra även sockeln till ett estetiskt inslag skapade man även ett uttryck som blev lösningen för alla de utanpåliggande kablar och rör som löper längs lägenhetens väggar. »Längs golvet är fyrkantslisterna lagda som en pyramid, de understa placerade med tillräckligt stort mellanrum för att rören och sladdarna kan löpa fritt däri – med ytterligare en list uppe på som lock. Ett trick som trollar bort allt det där som annars skulle skvallra om att man befinner sig i ett prefab-hus i Dalen. Nu ser det ut som en helt vanlig lägenhet«, säger Jesper och skrattar.
Runt dörrarna går alltså fyrkantslisten ihop med det något bredare dörrfodret och löper sedan hela vägen upp till taket, för att skapa just den där högsmala proportionen paret var ute efter. Men redan nu planerar Jesper för nästa fas. »Nu är tanken att vi ska fylla den lilla rutan som har skapats ovanför varje dörr med en putsning i någon fin kulör. Från början hade jag en vision om att alla dörrar även skulle prydas med en liten skulptur, även det som en liten italiensk blinkning kanske.«
