Ny era för Intarsia
Intarsia – även kallad möbelkonstens största tålamodsprövning – har hållit finsnickare och konstnärer sysselsatta i ett par tusen år. Men trots att denna tidskrävande dekorationsteknik praktiserats sedan antiken är den nu på uppgång igen.
Intarsian har många fascinerande bottnar. Hur man bearbetar olika träslag till faner och sedan pusslar ihop de noggrant utvalda bitarna tilI konst – små eller stora verk, minimalistiska eller myllrande och mikroskopiskt intrikata. Nordiskt svalt eller med invecklade trompe l’oeil-effekter. Hur träets ådringar blir mönster i en bild. Det är väl inte mer än rätt att intarsia får ta plats i rampljuset igen? Den pilliga dekorationstekniken spås nu vara på uppgång igen enligt flera trendspanare, vissa skulle kanske rakt av påstå att vi redan befinner oss i en ny generations intarsia-hype – även om den ännu kan betraktas som relativt smal.
Kanske var det bara en tidsfråga innan en ny generations hantverkare och konstnärer skulle upptäcka teknikens potential? Ett medium som har kapacitet att rymma så väldigt många olika uttryck, samtidigt som man använder sig av det mest tidlösa materialets naturliga egenskaper. Trä är tacksamt för den som vill skapa motiv och väcka känslor hos sin betraktare.
Från internationell stjärnkrog till stadshotell
Faktum är att intarsia varit ett inredningsval som legat nära till hands för några av våra mest omskriva hotell- och restaurangmiljöer de senaste åren. När den trestjärniga lyxkrogen Frantzén skulle få en lillasyster i London 2022 sparades det inte på inredningskrutet. Bland annat gjorde konstnären Emma Löfström ett intarsiaverk över en hel vägg som skulle visa olika sidor av Sverige, från rejvdansare till fjälllandskap. När vi i årets nummer 05 av Residence besökte Södermalms återuppväckta skönhet Stockholms Stadshotell gick det inte att undgå konsthantverkaren Klara Knutssons kärleksfulla Stockholmsskildring i intarsia som klär insidan av det nyinstallerade hotellets hiss.
Efter 2025 års 3daysofdesign i Köpenhamn kan man även konstatera att möbelbranschen fattat galoppen. 90-årsjubilerande Artek presenterade sitt senaste samarbete – som lanseras i september – tillsammans med Marimekko. Arteks vd Marianne Goebl berättar att samtalet mellan de två parterna inleddes för mer än två år sedan och grundades i en gemensam vilja att utforska områden där de båda varumärkenas kärnvärden kunde tänkas överlappa.
Utgångspunkten formulerades snart till en fråga: Hur kan Marimekkos konstnärliga arv inom textiltryck möta Arteks tekniska hantverk och expertis inom formpressat trä – på ett sätt som känns både oväntat och meningsfullt? Svaret landade så småningom i att översätta Marimekkos grafiska formspråk till intarsia i björk – Arteks mest älskade material. Resultatet är lågmält men tydligt: mönstret framträder och förändras med ljuset, beroende på varifrån man betraktar ytan. »Intarsia var en ny teknik för Artek när vi satte igång, men vi var väl medvetna om den speciella lyster som uppstår när ljuset träffar björkfanér med varierad ådring. I stället för att arbeta med olika träslag valde man därför att enbart använda björk – men låta ådringsriktningen variera mellan bitarna, vilket skapar ett subtilt skimmer. En ytterligare fördel med det här tillvägagångssättet är att inget material går till spillo. De laserskurna fanérdelarna tas ut ur ark med motsatt ådring, där varje positiv form får en negativ motsvarighet – allt kommer till användning«, berättar Marianne Goebl.
Historisk hantverksteknik
Intarsia uppfanns ursprungligen i Egypten för två tusen år sedan, och nådde kanske sin allra högsta topp under renässansen i Italien. Intarsiamästare från städer som Florens och Siena skapade fantastiska konstverk för kyrkor och palats, ett av de mest kända exemplen är de så kallade studioli, de små arbetsrum eller studiekammare med paneler som såg ut att vara tredimensionella. Berömda studioli kan ses i Palazzo Ducale, Doge-palatset, i Urbino och i Palazzo Vecchio i Florens.
Birger Ekman
Birger Ekman (1905–99) var konstnär och grafiker och är ett namn som ofta förekommer i intarsia-sammanhang. Han var konstnärlig ledare på Mjölby Intarsia under sent 1920-tal och 1930-talet och jobbade sedan för andra firmor. Han efterträddes i början av 1940-talet av Erik Mattson som kom att basa över ett ritkontor med fyra anställda. De hantverkare som utförde själva arbetet kallades för dekupörer.
Modet och tekniken spreds sig snabbt norrut och kom under 1500-talets andra hälft till Kalmar slott på uppdrag av Erik XIV. Under 1700-talets rokoko och gustavianska stilriktning gjorde Georg Haupt och kretsen runt honom sagolika intarsiaarbeten. Under 1900-talets eror Swedish grace och Swedish modern fick den på nytt ett uppsving, då i sobrare tappning. I dag har vi hjälp av lasergravyrer och med dataprogrammerade sågar, som gör det möjligt för moderna hantverkare att skapa ännu mer detaljerade och komplexa mönster än tidigare. Genom att kombinera traditionellt hantverk med ny teknik och konstnärlig innovation fortsätter intarsia att fascinera och inspirera konstnärer och designers världen över. Som en perfekt illustration av hur gammal konstnärlig praxis kan anpassas och blomstra i den moderna eran. Och hur gammal intarsia är ständigt aktuell och värd att återbesöka.
