Naturliga dopp i poolen

En egen badplats, som dessutom hjälper naturen på traven. Vi besöker tre olika ekopooler hemma hos byggnadsvårdaren Erika Åberg, arkitekten Christine Nibér och Lindeborgs Eco Retreat.

Annons
8 ställen du inte vill missa på Gotland
8 ställen du inte vill missa på Gotland
0:40

När morgonsolen går upp bakom tallstammarna och förvandlar skogen till en pelarsal, och älvor dansar ovanför det fortfarande ljumma vattnet i gryningen efter sensommarens första kyliga nätter, förvandlas Erika Åbergs trädgård vid den lilla bondgården i Gästrikland för ett ögonblick till en John Bauer-saga. »Vi tänkte att det skulle vara trevligt med lite vattenblänk i trädgården, men att poolen skulle göra så stor skillnad för trivseln här hemma är magi«, säger programledaren, författaren och byggnadsvårdaren.

Annons

Naturpoolen, med en total vattenyta om 190 kvadratmeter, gör alla årstider och väder intressanta. Från soliga dagar med dopp från morgon till kväll, till strilande regn som långsamt fyller på vattennivåerna, till vinterns skridskobana direkt utanför dörren (något som gör Erikas man Björn, före detta hockeydomare, minst sagt begeistrad). »Det ger så mycket njutning och blev ännu bättre än förväntat«, säger hon.

En fördel med ekopooler är att de kan formas nästan hur man vill. Erika Åberg ville skapa känslan av en norrländsk tjärn, men de kan också designas som en modern pool, med en damm vid sidan.
En fördel med ekopooler är att de kan formas nästan hur man vill. Erika Åberg ville skapa känslan av en norrländsk tjärn, men de kan också designas som en modern pool, med en damm vid sidan.  Foto: Erika Åberg
Från orangeriet blickar Erika Åberg nu ut över en vattenspegel, istället för en slyskog. Hon designade poolen så att den går så nära husväggen som möjligt.
Från orangeriet blickar Erika Åberg nu ut över en vattenspegel, istället för en slyskog. Hon designade poolen så att den går så nära husväggen som möjligt.  Foto: Erika Åberg
Annons
Ekopooler består normalt av två delar: en växtzon och en badzon. Här vid Erika Åbergs orangeri.
Ekopooler består normalt av två delar: en växtzon och en badzon. Här vid Erika Åbergs orangeri.  Foto: Erika Åberg

Biologisk rening ger kreativ frihet

Naturpool, ekopool, naturdamm … Kärt barn har många namn, men den gemensamma nämnaren är biologisk rening, vilket gör vattnet fritt från kemikalier. Vanligtvis innebär det två funktioner, med en simzon och en växtzon, med naturlig filtrering (grus, växter med mera) och en pump som håller vattnet syresatt och i rörelse. Erika Åbergs pool är anlagd med en svart dammduk av gummi (det går även att använda en poolliner i valfri kulör eller mönster för en mer klassisk pool-look), med hjälp av Naturpooler i Skåne, som även guidade dem genom processen. Utöver eget slit, krävdes både grävmaskinist, rörmokare och elektriker. En fördel gentemot konventionella pooler är att en naturpool kan formas nästan hur som helst. »Jag gjorde en design där vattnet går så nära orangeriet som möjligt, med bara en lite brygga där, och sedan försvinner in mot skogen. Jag ville ha känslan av en norrländsk tjärn och en sandstrand som stränderna vid Dalälven, med tallar som växer nära«, berättar hon.

Annons
Poolen byggdes inte utan missöden, då delar av gummidukens skarvar släppte vid två tillfällen. Trots det är Erika Åberg nöjd.  Foto: Erika Åberg
Naturdammen hos Lindeborgs Eko­retreat uppskattas av gästerna och ger vatten till gårdens odlingar.
Naturdammen hos Lindeborgs Eko­retreat uppskattas av gästerna och ger vatten till gårdens odlingar.  Foto: Malin Mörner
Annons

På Lindeborgs Eco Retreat, utanför Nyköping i Sörmland, står ekoladan i centrum – en hundra år gammal lada som byggts om i samarbete med White Arkitekter och även blivit arkitektbyråns första klimatpositiva byggnad. I det helgöppna Gårdsköket lagas ekologisk mat från gården och närområdet av svenska stjärnkockar och sängarna är bäddade med ekologiska täcken och kuddar. Det säger sig självt att en klorblå pool med plastliner inte fanns på kartan. »Dammen kom till dels för behovet av att samla vatten till våra odlingar och skapa ett bevattningssystem, dels för att våra gäster och barn ska kunna bada«, säger Julia Lindeborg, som med en vision om att arbeta för och med naturen flyttade till bondgården för 12 år sedan med sin man Karl och deras två barn.

Källa för rekreation och bevattning

Till skillnad från Erika Åberg har Lindeborgs 25x12 meter stora damm ingen dammduk i botten, ett av familjens många eko-experiment. »Vi visste att vi hade lerjord, packar man leran hårt så håller den vatten«, berättar Julia. Ena sidan av dammen fick byggas upp för att göra kanten jämn, och i botten ligger krossad kalksten som gör vattnet mer basiskt och minskar alger. De har ett naturligt reningssystem, där regnvatten samlas upp från taken på ekoladan, orangeriet och gårdsköket, och rinner genom ett första reningsdike, fyllt av småstenar och kross. Sedan leds vattnet in under grönsaksodlingarna, upp till en regenereringsdamm fylld med pimpsten, växter och mikrober, för att slutligen spilla över till den stora dammen. En pump pumpar tillbaka vattnet genom rören, så att halva vattenmängden cirkulerar på ett dygn. Från dammen tas också vatten till odlingarnas bevattningssystem. »Det är väldigt häftigt när man skapar en ny plats för vatten på det här sättet, vi märkte direkt att det tillförde biodiversiteten, med vattensalamandrar, fjärilar, insekter och sädesärlor«, säger hon.

Annons
Morgondimma över vattnet på Österlens vidder, ett vackert blickfång från Christine Nibérs hus.
Morgondimma över vattnet på Österlens vidder, ett vackert blickfång från Christine Nibérs hus.  Foto: Christine Nibér
Arkitekten Christine Nibérs naturdamm är ett pågående ­experiment, där hon låter naturen ­sköta så mycket som möjligt.
Arkitekten Christine Nibérs naturdamm är ett pågående ­experiment, där hon låter naturen ­sköta så mycket som möjligt.  Foto: Mike Karlsson Lundgren
Annons

Något som även Christine Nibér, arkitekt på Österlen, blivit varse. Hon har tagit dammbygget ännu ett steg längre och har i nuläget inte ens någon pump.»Jag tänkte att naturen brukar lösa allt själv. Kan man inte göra det lite mindre komplext?« Hon utgick från tomten, som hade rätt förutsättningar: En naturlig sänka med lerbotten i tredje markskiktet, som samlar vatten som sedan rinner vidare till en liten bäck. Det ger ett naturligt, syresättande flöde. Med hjälp av en vän grävde hon upp en damm om 30x30 meter.

Av landmassorna – var beredd på att det blir mycket jord och sten att hantera, så se till att ha en plan! – byggde de en ö i mitten, där en buske redan växte. Gropen fylldes naturligt på med 15 centimeter vatten per dag den första tiden. För att skynda på reningen har hon, utöver växter och grus, planterat in sötvattenmusslor, men projektet är fortfarande lite av ett experiment utifrån inställningen »learning by doing«. »Om detta inte funkar, ja då får jag sätta in en liten pump för att det ska bli mer flöde i vattnet.«Mellan »stranden» och ön har hon byggt en brygga, där hon gör yoga om somrarna, och även hon har sett djurlivet blomstra i trädgården.»Det är en otrolig fröjd att titta på det som händer runt dammen, ekolivet! Och så ger den ett blickfång från mitt hus«, säger hon.

Annons
Till skillnad från konventionella pooler behöver naturpooler inte tömmas, utan kan frysa på vintern. Räkna dock med att behöva håva upp löv och rensa filter regelbundet.
Till skillnad från konventionella pooler behöver naturpooler inte tömmas, utan kan frysa på vintern. Räkna dock med att behöva håva upp löv och rensa filter regelbundet.  Foto: Erika Åberg
Publicerat 12 maj 2026
Annons