Svenskar är besatta av att designa och bygga i trä, men varför? Vi låter några experter förklara.

1:13

Efter reklamen: Skandinaviskt 2.0 – så inreder du med den nya trendstilen

(1:13)

Många svenskar i dag har ett närapå religiöst förhållningssätt till skogen, det beskriver religionshistorikern David Thurfjell i boken Granskogsfolk (2020). Flera av personerna som intervjuas berättar att de kommer i kontakt med någonting svårdefinierat men viktigt under sina skogspromenader – en kontakt som är bruten i deras komplexa och stressiga vardag.

Kanske är det här en ledtråd till varför intresset för trä i design, arkitektur och konst är så starkt just nu. Möbeltillverkare och byggherrar gör en poäng av att välja trä framför andra material. Konstnärer som Aia Jüdes och Daniel Wester utforskar träets expressiva möjligheter. Under sommaren visas Woodlife Sweden – en utställning om svensk träarkitektur, design och hållbar stadsplanering på Form/design center i Malmö. Under Stockholm design week i våras presenterades inte mindre än tre nya tillverkare med höga ambitioner för hantverksmässig trämöbelproduktion: Verk, Veermakers och Bonnibonne, som lanserade en liten serie möbler ritade av den japanske arkitekten Fumihito Ohashi. Men varför just nu?

Nystartade Verk använder svenskt trä i sin produktion. Företaget vill uppmärksamma marknaden på den stora mängd importerat trä som används i svensk möbelproduktion. Foto: Joakim Bergström

Motreaktion till den digitala världen

»Jag tror att hållbarhet är en viktig faktor«, säger Andreas Nobel, professor i möbeldesign på Malmstens, Linköpings universitet.

»Det kan också ha att göra med en längtan efter fysiska material, som motreaktion till dagens digitala, icke-fysiska värld. Varför blir vissa människor helt besatta av trädgårdsarbete? Trä är ju också någonting som jordar. Sedan är det belagt i forskning att det finns positiva hälsoaspekter med miljöer som har mycket trä«, säger han.

Verks soffa V.MC.01, design Mia Cullin, tillverkas i massiv ek eller furu.

Hållbart svenskt virke. Verks soffa V.MC.01, design Mia Cullin, tillverkas i massiv ek eller furu. Bänk V.LF.01 av Linn Fredlund, i massiv furu.

Årligt stipendium lanseras: Det svenska hantverket står i fokus

Från ädel mahogny till billig plywood

Genom historien har träets användning speglat sin tids värderingar. I början av 1900-talet målades moraknivens björkskaft rött för att föra tanken till ädel mahogny. Hundra år senare byggdes trendiga interiörer av billig, omålad plywood. I dag lyfts träets naturliga ursprung och blygsamma klimatavtryck fram, men också dess materiella egenskaper.

»Det finns inte något material som kan mäta sig med trä i möbler«, säger Andreas Nobel.

»Det handlar om temperatur och den taktila aspekten, trä har en värme som exempelvis plast inte har. Det händer något med materialet mot fingrarna. Akustiken är också viktig. En annan aspekt är att vi måste gå mot reparerbarhet och utbytbarhet. Då blir det intressant med limfria konstruktioner eller reversibla lim. Allt fler tillverkare tar till exempel tillbaka och lagar möbler, men då måste man kunna ta isär dem.«

Träets designhistoria

Thomas Sandell och Jonas Bohlin ritade restaurangen Rolfs kök på 80-talet.

Thomas Sandell och Jonas Bohlin ritade den shaker-inspirerade restaurangen Rolfs kök på 80-talet, inredningen med trästolarna på väggen håller än i dag. Foto: Jurek Holzer / SvD / TT

Träets samtida designhistoria börjar som en motreaktion mot det svulstigt postmoderna 1980-talet. I slutet av decenniet får arkitekten Jonas Bohlin uppdraget att rita en ny restaurang på Tegnérgatan i Stockholm. Han ber en ung men redan omtalad arkitekt vid namn Thomas Sandell att vara med. Tillsammans skapar de en shakerinspirerad inredning med köket placerat i mitten av lokalen och enkla trästolar hängande längs väggarna. Rolfs kök öppnar på vårvintern 1989 och blir en publiksuccé. Lokalens avskalade och varma uttryck med tydligt redovisade material blir också startskottet för en våg av nordisk minimalism som fortfarande sätter prägel på mycket av svensk formgivning.

Thomas Sandell om trä

»På den tiden tänkte jag ganska mycket på målat trä. Jag hade också gjort någon modebutik strax innan och där hade vi en hel panel i råsågad mahogny. Trä fick stå som kontrast mot andra material. Sedan började jag jobba med Ikea PS och där blev det mycket björk, ofta kombinerat med lackade ytor. Jag hade alltid gillat Alvar Aalto och om han använde björk, då kunde väl jag också göra det. Det är ett ganska hårt träslag, väldigt bra för möbler«, konstaterar Thomas Sandell. De blonda träslagen regerade den svenska designscenen relativt oinskränkt fram till mitten av 2010-talet. I det inredningsgalna nya millenniet fick de representera idealet ljust och fräscht, en positiv, lättillgänglig och en smula etnocentrisk nordisk minimalism. Men alla trender har ett bäst före-datum. På möbelmässan i Stockholm 2016 var färgpaletten i allmänhet plötsligt betydligt mörkare.

Vi älskar trä för att det påminner oss om en natur som vi riskerar att förlora.

»Trender i träslag kommer och går. På 70- och 80-talen gjordes många möbler i rödbok. Efter det kom en tid när man tyckte de var förfärliga. Sedan tio år tillbaka är ask och alm ganska populära. Furu kommer och går, likaså björk. Just nu är det många mörka träslag«, säger Thomas Sandell.

Varumärket Veermakers

I februari laserades varumärket Veermakers av Liljencrantz design och KFK cabinetmakers, ett samarbete som bygger vidare på grundarnas tidigare samarbeten med unika inredningsprojekt. Den första kollektionen innehåller bland annat stolar och bord i ek, valnöt och mahogny.

Veermakers av Liljencrantz design och KFK cabinetmakers.

Veermakers av Liljencrantz design och KFK cabinetmakers lanserade sin första kollektion med bland annat stolar och bord i masurbjörk, valnöt och mahogny våren 2021.

Del av designen i Veermakers Mini cloud table i ek.

Vackert vågig fiberstruktur – del av designen i Veermakers Mini cloud table i ek.

Arkitekten Andreas Martin-Löf ritar sin första utemöbelkollektioN för Jotex

Allt trä är inte samma material

»Trä är en massa olika material som lämpar sig för olika tekniker. En stol som man kan göra i tio olika träslag är inte så intressant, för då har man inte arbetat med träets identitet. Ask har långa fibrer, är hårt och lätt att klyva. Bok har kortare fibrer och är hårt och segt. Hårda och täta träslag kan vara lättare att fräsa vassa kanter på eftersom urslag inte inträffar lika ofta som på ett sprött träslag«.

Det säger David Ericsson som ritat några av de senare årens mest uppmärksammade trämöbler, bland annat de prisbelönta stolarna Madonna och Petite för Gärsnäs och Pinzo för Blå station.

Sverige, skogen och trä

David Ericsson har också bidragit med en stol och ett bord i björk och ek till den första kollektionen från nystartade möbeltillverkaren Verk, som enbart arbetar med svenska material. För den som ser designbranschen utifrån låter det kanske inte särskilt märkvärdigt. Vi bor trots allt i ett land som till största delen är täckt av skog. Men verkligheten är att de flesta svenska tillverkare använder importerat trä för att det är enklare och billigare. Den storskaliga svenska skogsindustrin är nästan helt inriktad på att producera råvara som timmer och massa för export. För Verk innebar det att Simon Anund, som är creative director, fick leta med ljus och lykta efter sågar som kunde leverera trä som vuxit i Sverige.

»Det är viktigt att säga att vårt fokus på svenska material inte har någonting att göra med att svenskt trä på något sätt skulle vara bättre än utländskt. För oss är det här ett sätt att sätta fingret på ett tänkande som gjort att att vi snart inte har någon egen tillverkning kvar överhuvudtaget«, säger han.

Hantverk i björk.

Hantverk i björk. David Ericsson valde det hårda, blonda träslaget för sin minimalistiska och eleganta stol för Gärsnäs. Madonna utsågs till Årets möbel och fick Residence stora formpris 2015. Foto: Lennart Durehed

Simon Anund beskriver en lätt surrealistisk dialog med en representant för miljöcertifieringen Svanen som, väl medveten om problematiken, inte kunde göra annat än att ge beskedet att Verks möbler inte kan bli Svanenmärkta, trots att företaget kan redovisa vem som producerat skogen, vem som sågat virket och trots att råmaterialet inte transporterats från andra länder.

»Svanenmärkning kräver att en viss andel av träet, räknat i viktprocent, är FSC-certifierat. För ek gäller femtio procent och för björk sjuttio. Men de skogsbönder som levererar lövträ till sågverken är ofta små och saknar därför incitament att certifiera sig. Det är totalt kontraproduktivt. I stället importerar vi stora mängder FSC-certifierat trä«, konstaterar Simon Anund.

»De skogsbönder som levererar lövträ till sågverken är ofta små och saknar därför incitament att certifiera sig med FSC.« Verks Simon Anund om problematiken kring miljömärkningar.

Kollektionen presenterades under Stockholm design week i februari och intresset överträffade förväntningarna, både från återförsäljare och från arkitekter som vill rita in möblerna i nya projekt.

Det blir en säsong tre och fyra av Grand Designs Sverige

Trä förknippas med naturlighet och hållbarhet

Så där är vi i dag. Intresset för trä är större än på mycket länge. Trä förknippas med naturlighet och hållbarhet. Men när vi köper trämöbler och föreställer oss att vi gör ett hållbart val har materialet sannolikt transporterats långa avstånd och möbeln kan vara producerad med el från smutsig kolkraft.

79 and park, en fastighet på Gärdet med takterasser och lägenheter.

På Gärdet i Stockholm står sedan några år tillbaka 79 and park, en fastighet som är stor som ett helt kvarter med takterasser och lägenheter. Fasaden är helt klädd i cederträ. Huset är ett samarbete mellan Oscar properties och Bjarke Ingels group. Foto: Andy Liffner

I boken Granskogsfolk återberättar David Thurfjell en episod från eposet om hjälten Gilgamesh. I mänsklighetens äldsta nedskrivna berättelse reser Gilgamesh till den stora cederträskogen för att slåss mot dess väktare Humbaba. När han når fram fylls han av undran inför skogens stora skönhet. Gilgamesh vinner kampen och Humbaba ber för sitt liv och erbjuder Gilgamesh så många cederträd han behöver, och myrtenträ till hans palats.

Marge arkitekter för Conlegas räkning ett flerbostadshus i massivträ.

Invid Ljuraparken i Norrköping ritar Marge arkitekter för Conlegas räkning ett flerbostadshus i massivträ. Projektet är med i utställningen Woodlife Sweden – på Form Design Center till 15 augusti. Foto: Johan Fowelin

Men Gilgamesh fylls av rädsla, dödar Humbaba och hugger ner träden för att bygga ett monument över sin seger. Thurfjell läser berättelsen som en metafor för kampen mellan vår makthunger och vår kärlek till det vackra. Kanske är det så vi ska förstå intresset för trä, med klimatförändringarna i bakgrunden. Vi älskar trä för att det påminner oss om en natur som vi riskerar att förlora.