Det sitter i väggarna avsnitt 2 – bergsmansgården Vilkesbacka
På bergsmansgården Vilkesbacka i tätorten Aspeboda utanför Falun i Dalarna bor Anna och Mats med sina tre barn.
Gården omnämns redan på 1400-talet, men huset är byggt först på 1700-talet.
Familjen har frågor kring handmålade blommor i ett av rummen och en ruskig vandringssägen...
I Aspeboda utanför för Falun ligger bergsmansgården Vilkesbacka. Gården är i dag en hästgård som omgivs av skog, fält och sjön Aspen. Här bor veterinärerna Anna och Mats med sina tre barn Kasper, Love och Vide.
Bergsmansgården Vilkesbacka utanför Falun
Anna och Mats vet inte så mycket om gården sedan innan, men de är nyfikna. Främst vill de veta vem som byggt huset. Mats är uppväxt på gården och har bott där sedan hans föräldrar flyttade dit när han var bara tre år gammal. Paret flyttade in för 19 år sedan och då gick interiören i 60-, 70- och 80-talsstil som man inte gillar. De vill återskapa 1700-talsstilen.
Gården har många byggnader me olika funktioner. Malmgårdsbyggnaden, som är familjens bostad, och en flygel. Det har funnits ytterligare en flygel, men den flyttades på 20-talet tror man. Det finns en ladugård som i dag används som stall.
Under renoveringen av köket skalade man ned till timret för att kunna lägga bättre isolering. Det var i det här arbetet man upptäckte massor av gamla tapeter. Tapeter som Anna har sparat i en pärm. Man tog också ett prov på timret och kunde fastställa att det fälldes år 1746.
Det sitter i väggarna
Byggnadsantikvarie Erika Åberg och antikexperten Rickard Thunér anländer till gården Vilkesbacka med häst och vagn. Paret visar Erika och Rickard runt på gården.
Blomsterrummets historia
När de kommer till övervåningen och det som paret kallar för blomsterrummet utbrister Erika: »Det här var bland de vackraste 1700-talsrum jag sett någon gång.«
Det är ett rum med vackert handmålade blommor på vit träpanel. Man undrar såklart vem som har målat dem en gång i tiden och varför. Under Mats uppväxt på gården har man alltid pratat om rummet, men ingen har någonsin haft svar på frågan. »Det måste finnas en historia bakom det här«, säger Rickard.
Vem är Alma?
Paret har även sparat en bräda från en vägg som Mats föräldrar tog ner när de flyttade in i huset på 60-talet. Brädan har inskriptionen »Alma Margareta Hansson Aspeboda, 19 oktober 1883« följt av en sorglig dikt:
»Jag är en fattig flicka som lever ensam här
Jag ensam och förskjuten av den jag hållt så kär
Ja herren skall nog straffa den som otrogen är
och den som sådan falskhet i sitt hjärta bär«
Ruskig skröna om huset
Det finns också en ruskig skröna om husets historia som involverar ett barnamord. Mats och Anna tror inte att allt som ryktet säger är sant, så som att barnet skulle vara begravet under farstun, men de är nyfikna på att veta om det finns något bakgrund till att ryktet uppstått. Något för Rickard att bita i.
Återskapandet av husets originaldetaljer med Erika Åberg
Erika menar på att man kan ana att boningshuset är från 1700-talet bara baserat på takets form. Det är ett så kallat säteritak, vilket också skvallrar om att beställaren hade det väl ställt. Huset som en gång i tiden hade en exteriör med synligt tegel har nu träpanel, men en sak har de båda fasaderna gemensamt. De är målade i falurödfärg, som faktiskt började tillverkas industriellt på just 1700-talet i närliggande Falun.
Det har tagit lång tid att renovera och många rum har värkt fram. Paret har svårt att enas om kulörer, färg och mönster. Nu när Det sitter i väggarna är på plats vill de ha hjälp med en tapet som matchar kakelugnen från 1890-talet i tv-rummet. »Tapeter är ju så roligt«, säger Erika.
»Det kommer att bespara oss en del argumentationer. Det ska bli jätteskönt att lämna över det ansvaret till ett proffs«, säger Mats. »Det kommer nog att bli det snabbast renoverade rummet i det här huset«, instämmer Anna.
Erika vill handtrycka en tapet åt Anna och Mats. De kikar på tapeterna från renoveringen av köket och röstar fram ett mönster som man tycker matchar kakelugnen formspråk. Sedan väljer man en blå kulör. Till Erikas stora förvåning är paret överens.
Erika åker till Stockholm och får hjälp av Sara Lundström, mönsterkonstruktör, och Mats Owarfordt, tapetmakare, för att handtrycka tapeten. Sara visar att de har tryckt precis samma mönster till ett annat hus efter originaltapet, fast då i en annan kulör.
»Det går så snabbt, jämfört med allt annat som vi byggt här hemma själva mamma«, säger sonen Vide som är med och hjälper till och tycker till om “nya” gamla tapeten. »Det känns som att vi tar tillbaka lite historia till rummet«, säger Anna.
Husets historia med Rickard Thunér
»En bergsman var en självständig bonde och järnproducent med egen mark och skog. Många bergsmän tjänade bra med pengar och tack vare den lönsamma verksamheten kom de att bilda en särskild samhällsklass; bergsfrälset, som kom att dominera Faluns historia fram till 1800-talet«, förklarar Rockard.
Han fortsätter. »Bergsmansgårdarna var från början vanliga bondgårdar, men ett fåtal omvandlades till närmast herrgårdsliknande komplex. Ett exempel på det är Vilkesbacka.«
1712 - Olof Forslind
I början på 1700-talet äger Olof Forslind gården. Olofs dotter Lisa gifter sig 1728 med en Olof Trygg. Rickard hittar bröllopsannonsen och gamla, lite fräcka, hälsningar till brudparet som finns sparade. År 1731 avlider Lisas pappa Olof, men hon och hennes man behåller gården till 1745.
1745 – Prästen Johan Nordman
År 1745 auktioneras gården ut av Falu auktionskammare. Rickard hittar auktionsannonsen som beskriver en gård i gott skick, men tre hus och ladugård. Men timret i boningshuset är ju inte fällt förrän ett år senare... om gården var i gott skick varför byggde man då ett nytt större hus?
Det är prästen Johan Nordman som ropar in gården på auktion. Han är också den som bygger malmgårdshuset. Men en vanlig präst på den här tiden hade inte råd med det. Men Johan var ingen vanlig präst. Han var kunglig överhovpredikant, biskop med särskilt tillsynsansvar för hovförsamlingen. »Det var inte vilken kille som helst, det är ju helt uppenbart«, konstaterar Mats.
1755 - Anders Polhammar och hans fru Katarina
Bara tio år senare säljer Johan gården till Anders Polhammar och hans fru Katarina. De handmålade blommorna i blomsterrummet daterar tillbaka till den här tiden. Anders och Katarina fick tillsammans tio barn. Deras dotter Maria Polhammar är konstnärinna, så uppfattningen är att det är hon som målat blommorna. Troligtvis när hon var mellan 15 och 20 års ålder, omkring 1770-talet. Mats blir rörd till tårar. »Det är ju en extra dimension, när det är någon som bott här själv«, säger Anna.
Mot 1800-talets slut bor Johan och Jeanette Polhammar med sin son Seth på gården. Tapeterna i köket är daterade från deras tid. År 1905 säljer de gården, då har släkten Polhammar ägt den i nästan 150 år.
1918 - Erik och Märta Eriksson
År 1918 köps gården av Erik och Märta Eriksson. Kort därpå, år 1921, dör Erik. För att klara av det ekonomiska börjar Märta ha sommarkolonier och ta emot barn på gården. Hon kallades för gammelmora i bygden.
År 1929 kommer 20-åriga Kristina för att jobba som hembiträde. Hon ber om värktabletter för hon mår lite dåligt och är borta några timmar från arbetet innan hon återvänder. Märta anar oråd och går till Kristinas rum där hon hittar blodiga saxar och trasor. Här har Kristina fött en dotter som hon också hade ihjäl. I polisrapporten som Rickard grävt fram står det »Den tilltalade faller ihop och säger “Jag erkänner” öppnat locket till korgen där hon lagt den döda kroppen«
Mannen som var barnets far hade avlidit innan hon hade hunnit berätta för sin familj och det var en stor skam att föda barn utan att vara gift. I tidningarna kunde man läsa om barnamordet i Aspeboda. Kristina döms till 6 månaders straffarbete, men ska ha levt ett lyckligt liv efter tragedin.
Men vem var Alma Margareta Hansson?
Någon Alma Margareta Hansson fanns inte i några register. Men när man sökte på Alma Margareta Hammar får man en träff. Alma var från Falun. År 1883, som det står på brädan, är Alma 19 år och jobbar som tjänsteflicka. Samma år föder hon en son, Karl-Emil. I dokumentet födelseboken från den tiden står det att Karl-Emil är oäkta.
