Hemma hos Gert och Karin Wingårdh på Äggdal
Sverige mest kända arkitektpar har byggt ett lantställe två kilometer från sitt hus på Västkusten. En gård som är genomtänkt i minsta detalj för storfamiljs-somrar med minimal friktion.
När vi just stannat med bilen i slutet av en återvändsgränd, och inte förstår hur vi ska köra vidare kommer ett sms.
»Ni måste passera två ko-grindar, vägen där verkar kanske lite osannolik. Och sedan ser ni huset, det finns liksom inga andra hus där«, instruerar Karin Wingårdh.
Vi befinner oss på Västkusten en halvtimme söder om Marstrand, det är blåsigt och mulet och allt i området verkar heta Tofta. Vägen till Wingårdhs nya lantställe, Äggdal, går genom ett naturreservat och slingrar sig så tätt intill havet att man undrar hur det är att köra här på vintern, eller för all del när det är beckmörkt.
Sedan uppenbarar husen sig efter en kurva, den breda ladan och så torpet och det som kallas för skomakarhuset. Vyn känns igen från tv-programmet Husdrömmar (SVT) som Gert har varit programledare för sedan 2014. Programmet har också gjort Gert till Sveriges mest kända arkitekt, som garanterar klick och tittarsiffror på över miljonen. Själv älskar han sin folkliga popularitet.
»Det är kul när det kommer så här sent i livet. Jag gillar att vara social och snacka med folk på gatan. Att göra tv är dessutom för min del skönt ansvarsbefriat om man jämför med att driva ett stort arkitektkontor. Det blir en härlig kontrast.«
Arkitekterna Karin och Gert har ritat varsina 100 moderna hus i företaget Wingårdh arkitektkontor under de gångna decennierna. Och numera två torp som de bor själva i. När de träffades för mer än trettio år sedan, 1990, var de båda gifta på annat håll. Med varsina två barn. De slog sina påsar ihop och köpte ett litet torp här runt hörnet. Torpet blev till huset Sand som det nu finns tv-program och böcker om. Sand byggdes ut allt eftersom, när plånboken väl tillät det. Då, 1992, var ekonomin som sämst enligt Gert.
»Man är aldrig så fattig som efter en skilsmässa«, konstaterar han.
Gert och Karin Wingårdhs andra boenden
Sand försågs efter några år med fantastiska tillbyggnader, stora fönsterpartier och, när barnen väl hade flyttat ut, en ovanvåning med ett gigantiskt sovrum med ett badkar i sovrummet.
Sand är Karins och Gerts permanentboende, sedan finns det även en lägenhet i Göteborg, nära Wingårdhs huvudkontor på Kungsgatan. Men Karin är mest på landet, alltså i huset Sand. Och nu under de senaste åren har hon haft det här projektet som en heltidssyssla, bygget Äggdal. En gård och en tomt som bara ligger två kilometer från Sand, på bekvämt promenadavstånd.
Paret Wingårdh blev kär i tomten på sina promenader i naturreservatet. Alla tre hus som stod här på gården Äggdal, torpet och ladan och det lilla undantaget var i mycket dåligt skick. Så Wingårdhs rev allihop, vilket gjorde människorna runt omkring upprörda. Vad skulle detta arkitektpar hitta på nu? Skulle det stå ett gigantiskt modernt hus här snart, mitt på vischan, och förstöra allt? Wingårdhs arkitektkontor ligger ju bakom byggen som Emporia köpcentrum i Malmö och Victoria Tower vid Kistamässan och Sven Harrys gyllene boxiga konstmuseum i Vasaparken i Stockholm med mera, med mera.
Men så blev det inte. Det blev inga kantiga gyllene boxar. De tre husen som utgör det nya Äggdal har exakt samma dimensioner som det gamla Äggdal. Det är så falurött och genuint att inte ett öga kan förbli torrt.
»Man kan ju tycka att vi verkar ha någon form av hang up på torp privat. Men så är det ju verkligen inte, det har bara blivit så«, säger Gert. »Jag när väl en hemlig dröm att någon i familjen behöver ett hus i typ Växjö och att man då äntligen kan rita något för oss som inte ska vara ett torp.«
Men inuti husen händer det så klart annat än torparmys.
Det blir Karin Wingårdh som visar oss Äggdal under en hel dag. Gert är i stan och jobbar. Dagen efter har han ett okristligt tidigt morgonmöte kring ett gigantiskt projekt i fiskehamnen, så han behöver vara på plats i stan.
Så lång tid tog det att bygga om Äggdal
Fyra år tog det från köp till färdiga hus i Äggdal. »Det har varit ett heltidsprojekt«, berättar Karin. Hon tog tjänstledigt från kontoret innan Äggdal köptes. Efter tjugo års jobb tillsammans med Gert på Wingårdhs arkitektkontor.
»Jag var klar med att sitta åtta timmar om dagen vid datorn och rita. När man blir 60 plus får man andra intressen. Och jag var också klar med att ha Gert som chef. Gert äger Wingårdhs till 100 procent själv, och det är han som bestämmer på jobbet, det slet på relationen.«
Karin var redo för annat, för ett lite friare liv. Äggdal blev en härlig munsbit att sätta tänderna i.
Medan hon visar runt kan hon alla mått och alla knep och säger ofta »det där gjorde jag«, vilket visar sig betyda att hon inte bara ritat rubbet, utan också gjorde en hel del rent praktiskt. Målade till exempel alla fasadbrädor till ladan. Hällde frätande vätska på de tunga metallstommarna och luckorna till de två köken. Ritade bord och annan inredning till ladan. Med mera, med mera. Karin har också en bakgrund som inom textilt hantverk som syns i en del av den textila inredningen som hon har gjort själv. Sängöverkast som hon har gjort och gardiner. Även en del pappmaché-skulpturer är hennes.
»Gert skissar på ett papper, sedan sätter jag mig vid datorn«, säger hon. »Och efter datorn är det hands on.«
Att Karin var ute på Äggdal varje dag och ledde bygget underlättade också logistiken.
Först färdigställdes torpet, som fick en solveranda som är målad helt i gult. Allting är dimensionerat för den stora familjen. Så på verandan får tjugo personer plats vid små kafébord. Eller fyra sovande, utsträckta på den långa bänken som egentligen är fyra sängar. Sammanlagt finns det fem barn och sex barnbarn som kommer på besök.
Gert och Karin Wingårdh
Ålder: 69 och 66 år.
Bor: i hus utanför Göteborg och i lägenhet i Göteborg
Gör: Gert driver Wingårdhs arkitektkontor, är professor vid Chalmers och programledare för Husdrömmar på SVT. Karin jobbar med egna projekt.
Aktuell med säsong åtta av Husdrömmar på SVT.
Den besökande slås av den avskalade inredningen som är helt rensad från privata detaljer. Äggdal för tankarna till ett lyxigt torpretreat med möjlighet till en mindre konferens. Eller till ett väldigt modernt kollo i torpardräkt, perfekt för arkitektfamiljen.
Under den första sommaren firade Karins dotter Elsa sitt bröllop på Äggdal, coronasäkert med få gäster i ladans stora sal, som är utrustad med ett restaurangkök. »Ja, nu när vi har pengar och barnen är utflugna så har vi återigen byggt ett hus för barnen, kan man säga«, konstaterar Gert när vi träffar honom dagen efter. »De kommer att vara här på somrarna och vi kan umgås utan att man går varandra på nerverna. Och bekanta och vänner kan sova över här, folk som man känner väl men som man kanske inte vill dela badrum med.«
Grundtanken bakom gården Äggdal och framtidsvisionerna
Själva verkar de hellre sova i huset Sand. Till att börja med är Äggdal tänkt för gäster. Men det finns också en framtidsvision.
»Ladan är byggd som en permanentbostad«, säger Karin. »Det innebär ju en massa fler regler och krav på handikappsanpassning. Men vi har också en tanke om att om någon av oss behöver gå med rullator så kommer livet att vara smidigare här i ett hus utan trappor.«
Ladan är helt symmetriskt byggd och har tolv dörrar, sex på vardera sida som kan öppnas för att släppa in ljus och luft sommartid. Det är ett litet pyssel att öppna och stänga alla dörrar och en skön ritual kan tänkas. Öppna när umgänget börjar, stänga när festen är slut.
I umgängesdelen finns det nämnda restaurangköket med stor köksö, ett långt matbord ett stort gäng av Ingegerd Råmans lampor dinglade i taket. Sedan en stor tom yta och så en öppen spis som är som en stor statement piece. Framför elden sex mysfåtöljer av sorten Little Petra.
»Barnen frågade förstås om de fick vara med och bestämma kring bygget och inredning«, säger Karin. »Men det fick de inte. De fick inte bestämma ett dugg. De fick inte komma dragande med sin konst eller någonting. Här njöt jag och Gert av att bestämma varenda skruv och varenda detalj helt själva.« Dagen efter, när vi träffar Gert på Wingårdh headquarters i Göteborg, bekräftar han med eftertryck.
Gert Wingårdhs favoritdel på Äggdal
»Nej barnen fick inte säga till om något. De har ju valt att inte bli arkitekter så de får skylla sig själva, haha. Och vi själva tog oss tid i varje diskussion att verkligen enas sinsemellan. Inte som att jag körde över Karin eller hon mig, utan vi skulle båda vara lika nöjda.«
Gerts favoritrum är i torpet, storstugan, ett rum med köket i den ena ändan och en sal som är målad i livmodersrött.
»Ett torp är ju egentligen en arbetarbostad och därinne är det ett aristokratiskt bibliotek helt i rött. Jag älskar den kontrasten.« Karin älskar nog ladans ljusa generösa inre mest.
»Badrummet i ladan har ett badkar vilket gör att det inte är helt handikappanpassat. Men det kan ju lyftas ut i fall någon av oss blir så skröplig att det inte går att bada länge.«
Badkar är annars något av en key item i Wingårdhs saga. Otaliga är de gånger som Gert har lagt sig i olika badkar i sitt tv-program Husdrömmar och testat utsikten.
Även Karin är ett fan av att bada. »Jag badar varje morgon intygar hon. Sätter på vattnet sedan går jag och lägger mig igen och har en timer på paddan.« Wingårdhs kan en del om njutning, det står helt klart. Och de vet hur de vill ha det.
